Den bra genomgången i Sydsvenskan 14/9 av Erik Magnusson, Petra Villani och Olle Lönnaeus finns inte ens med på sajten utan har slagits ut av att Victoria pussar en groda och alla älskar Dolly samt en känd fotbollsmatch. Säger det något om tidningen, dess prioritering och intresset för den viktiga EU-frågan.
* Mänskliga rättigheter in i fördraget
2008-06-14, 15:09 Permalink
Andra bloggar om: Eu Irlands nej Eu-fördraget Lissabonfördraget
Om 500000irländare sagt ja i stället för nej, hade det då varit en seger för demokratin?
Bo Widegren: Tack för din rent hypotetiska fråga. Nu fick de ju rösta om fördraget liksom 60 % av Sveriges befolkning vill; detta trots att man ju har en 51 %ig majoritet som är för EU. EU-euforikerna gör EU den största björntjänsten genom att slingra med demokratin, vilket jag behandlar i slutet av nästa blogg "cyberspacad". Men vill du ha ett självklart svar på din teoretiska frågeställning så är svaret naturlkigtvis ja. Precis som valutslaget 2006 var en "seger" för demokratin eftersom väljarna sa sin mening; en helt annan sak är vad jag tycker om den utgången.
Hej Bo,
ja vi verkar vara helt eninga i saken, men slingrandet på vägen dit blir lite för snårig. Hypotetiska frågor är filosofins grundläggande metod och dess verktyg, utan vare sig "rent" eller annan slingermån. Eller hur menar du att "orent" skall appliceras på enkla frågeställningar? Och vad är en EU- anhängare som inte är euforiskt lagd? Kan en EU-motståndare vara euforisk? Och en EU-anhängare misantrop? Liksom en EU-motståndare? Kan vi bilda en front för euforiska EU- anhängare och -motståndare? Ja som du ser väcker ditt svar en oändlig räcka följdfrågor. En fråga kommer jag väl inte att få svar på, jag fick det inte för 5 år sedan och jag får det inte nu: Vad gör EU-motståndet med sin nedtystade, hemlighållna, aldrig någonsin reflekterade eller problematiserade faktor X? Extremnationalismen som den tagit till sin famn. År efter år har nationalisterna fått ingå i EU-motståndets gemenskap. Ingen demokrat, säger ingen, bland EU-motståndarna har tagit i denna varböld. I enighetens namn är alla heliga och inget heligt. Är vi överens om saken så strunt samma. Inför EMU-omröstningen ställde jag frågan om SD-s fria tillväxt i den fredande zon som vi erbjöd dem, ja jag var EU-kritiker och EMU-motståndare den gången, jag frågade Peter Eriksson, Sören Wibe, Maria Wetterstarand och ingen svarade. Total tystnad. Jag skrev insändare i alla stora tidningar och ingen publicerade. Inför denna tystnad och inför mitt eget samvete insåg jag att jag inte längre kunde ingå i den stora tystnaden. Demokratin blev det viktigaste valet för mig. Jag såg hur Fremskrittspartiet växte sig stort i den okritiska gemenskapen i Nei-til-EU i Norge, om SD-s tillväxt har jag blivit sannspådd. Så demokratin är ett stort ord, som man skall vara mycket försiktig med att söla ner. Söla ner med sin slängighet, sina ytliga sarkasmer och elitistiska pidestalutsikt. Bo Widegren: Hej Anders, jag är nog inte så filosofisk som du ty jag tror jag svarar ja på alla dina frågor i första stycket utan att reflektera alltför mycket eftersom jag inte tycker att mitt svar föranledde alla dessa frågor. Jag ser inte det du kallar faktor X som något problem. Hitler byggde ut autostradorna för att räta upp tyska ekonomin och det var ju bra. Men att jag tycker det innebär ju inte att jag delar eller tycker sammalunda om allt annat han hade för sig. Jag tycker illa om borgarna men fann till min häpnad att jag höll med varenda borgerlig dagstidning när de uppmanade till nej i FRA-frågan (i vart fall Sydsvenskan som vi har här nere). Den omständigheten att man tycker likadant som extremister i viss fråga behöver alltså inte vara någon faktor X som svärtar ner den egna inställningen. Vore det så så fick man stora svårigheter ibland. Däremot kan det ju vara intressant att analysera motiven på ömse sidor och då framträder skillnaderna. Vill man se till att SD inte växte så var det ju bara att ge ett demokratiskt alternativ och dessutom analysera vad det är för missnöjen som SD spelar på. Exempelvis så tror jag att alliansen drivit en del pensionärer in i SDs fållor med sin straffbeskattning av oss äldre, arbetslösa och sjuka. Det är därför det är så viktigt med ett socialdemokratiskt alternativ till pensionärerna och andra. Å andra sidan att vi socialdemokrater försöker lösa denna fråga - och alltså ställer oss kritiska tillsammans med SD -gör ju inte att vi blir sämre demokrater. Man får även i filosofin skilja på äpplen och päron även om de går under gemensam betckning som frukt!
Ånej Bo, så lätt kommer du inte undan. Jag skall för ett ögonblick undvika att hugga på det häpnadsväckande "Hitler byggde ut autostradorna för att räta upp tyska ekonomin och det var ju bra.", utan bara visa på vad du skrev i ditt första svar.
Jag ställde en enkel fråga, varför ifrågasätter du att jag vill ha svar på den? "Men vill du ha ett självklart svar..."? Vem är det du citerar i nästa mening "Precis som valutslaget 2006 var en "seger" för demokratin.." och vad betyder det citatet? Att det inte är din mening? Att någon annan betecknar det som men seger för demokratin? Vad betyder "en helt annan sak är vad jag tycker om den utgången." Vad jag kan förstå så kan det bara betyda att du inte anser det vara en seger för demokratin. Gäller det parlamentarismen som idé? Finns det en annan bättre må hända mer upplyst väg till landets styre? Det är när jag försöker förstå dig på de här punkterna, det du faktiskt skriver som din värdering av Hitler och autostradorna plötsligt blir isande tydlig. Och jag som trodde att det var av feghet som EU-motståndarna inte tar kamp mot nationalisterna! Nej då, så länge de "bygger autostrador" så får de vara med i stugvärmen som nyttiga idioter. Men passa dig, nyttiga idioter är det sista de kommer att vara. Det elitära tornet byggs allt högre i ditt resonemang. Det som du skriver i din presentation och tycktes vara en spännande klasståndpunkt visar sig bara vara en kokett handviftning från balkongen. Bo Widegren: Bäste Anders, jag försöker inte komma undan någonting och jag tycker ärligt talat att du lägger avsiktligt in annat i vad jag säger än vad som ganska uppenbart är meningen. M.a.o. tycker jag att denna diskussion är ganska udda för att ange ett understatement. När gäller valutslaget 2006 så var det inget citat utan en solklar tanke hos mig själv, helt enkelt en seger för demokratin. Och en helt annan sak - tycker jag som är socialdemokrat -är att jag tycker det var synd att borgarna segrade. Ditt förvirrade tolkande får stå för dig själv och har ingenting med vad jag uttryckt att göra. När jag pratade om autostrador så var det inte för att jag ville sitta i "stugvärmen" och frotera mig med nazister utan precis vad jag sa, nämligen man kan ha åsikter som stämmer överens med extremister utan att ens egen tanke svärtas ned av det. Och du är för faen elak när du skriver om "elitära torn" och "koketta handviftningar". Skärp dig om du vill ha en seriös diskussion annars trycker jag bara på ta bort-knappen eftersom diskussion blir meningslös utan respekt.
Problemet med respekt är att den ofta är en subjektiv värdering, det du upplever som respektfullt kan någon annan uppleva som respektlöst och vice versa.
För att återgå till ämnet, jag ställde en enkel fråga som du gav ett komplicerat svar på. Med citationstecken och adjektiv gav du ett svar som tillsynes är "snällt" och "oförargligt". När betydelsen av det som du faktiskt skriver efterlyses så backar du, nej det var inte så du menade, jag övertolkar osv. Men om du ser på vad jag skriver så är det frågor, jag vill veta vad du menar. Men mina frågor är tydligen obehagliga. När inte den klassiska härskartekniken, med förminskning av motståndarens otillräckliga frågeställningar eller omyndigförklarandet av dennes argumentation och argument, räcker till, så börjar du famla efter ta-bort-knappen. Du beskriver EU-motståndet som det enda genuint demokratiska, du beskriver EU-förespråkare som euforiker, som i sin mest snälla uttolkning skall förstås som att de är poetiska i sitt uttryck, men givetvis är det uttryck för en bristande respekt från din sida. Man kan trolla med ord, men kaniner är fortfarande kaniner hur mycket du än svänger med staven. Jag lämnade EU-motståndet därför att dess ledande företrädare vägrade ta i det grundläggande problemet med legitimeringen av de nationella rörelserna i enhetens namn. (EU-kritiken har jag aldrig lämnat.) Du är faktiskt den ende som överhuvudtaget sagt något i saken. Men du har inte berört problematiken, du har bara gått förbi den, du bagatelliserar den och invecklar dig i ett uppseendeväckande resonemang om Hitler och autostradorna. Det är faktiskt mycket uppseendeväckande och när du själv jämför det med att du kan hålla med borgerliga tidningar i FRA-frågan, blir det än mer uppseendeväckande. För mig är det en avgörande skillnad mellan fascistisk diktatur och dess förespråkare och borgerligt demokratiska partier och dess media. Och jag lovar att du kommer att känna det in på bara skinnet den dag du i skarpt läge har anledning att jämföra. Därför blev min fascination inför din klassresa som du beskriver den i din "personakt" ordentligt ruckad. Därtill har jag alltför stor erfarenhet av de "snälla" som stiger ner och gullar med "de svaga", en politisk retorik som döljer de verkliga maktambitionerna bakom en frammanad välvilja. Handviftandet blir nog så påfrestande, och du får ursäkta mig om jag alltför snabbt drog med i en avvisande släng med käften. Och problemet kvarstår: vad gör vi med en växande odemokratisk nationalistisk rörelse som tillåts verka fritt i EU-motståndets hägn? Vilka gränser har enigheten i den enstaka sakfrågan? När blir enigheten en snara som demokratin hängs i? Varför är det inget problem för EU-motståndarna? Bo Widegren: Bäste Anders, "jag försöker inte komma undan någonting och jag tycker ärligt talat att du lägger avsiktligt in annat i vad jag säger än vad som ganska uppenbart är meningen. M.a.o. tycker jag att denna diskussion är ganska udda för att ange ett understatement", skrev jag redan som svar på ett tidigare inlägg från dig. Det gäller fortfarande. Jag begriper överhuvudtaget inte ditt sätt att resonera där du skriver vad jag sagt för att ge det en innebörd som jag inte avsett men som du anser dig kunna angripa. Och när det hela utmynnar i tankar om handviftande mm så tar jag mig friheten att avsluta denna diskussion eftersom den uppenbarligen varken ger dig eller mig några vidare perspektiv. Två saker som avslutning: 1) jag är inte eumotståndare utan eukritiker 2) min blogg handlade inte om "vad vi gör vi med en växande odemokratisk nationalistisk rörelse som tillåts verka fritt i EU-motståndets hägn?", vilket jag anser fel men om du vill ta upp ämnet så får du väl skriva en egen blogg om det. Lycka till! Nu är denna diskussion i alla fall avslutad här.
Anders Nilsson har nu bett om ursäkt för tonen i hans inlägg i ett e-postmeddelande till mig. Och jag är inte långsint.
Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg! |
Bo Widegren
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av Anders Nilsson - 17 juni 22:34, 2008 
Copyright © 2025 Bo Widegren, www.s-info.se
0,03125
