TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Vilka är det som egentligen bestämmer?
På mindre än en vecka har vår partiordförande Mona Sahlin chockerande ställt partimedlemmarna inför två uttalanden som inte förankrats i partiet. Nån djävla ordning får det väl vara ty det är faktisk vi som ytterst bestämmer. Jag stödde Mona Sahlin före partiledarvalet och välkomnade henne när hon pratade om att hon (till skillnad från viss föregångare) skulle lyssna till rörelsen. Hon satte också i demokratisk anda i gång omfattande rådslag om partiets politik. Men vad är då det här?

 

Chockerande besked
Därför är det desto mer chockerande att bara ställa partiet inför hennes eget beslut: Nu gör vi så här i två avgörande frågor inför EU-val resp val 2010. Eller har jag inte riktigt hängt med och är jag den enda partimedlemmen som inte blivit tillfrågad? Är det någon mer än jag som inte fått frågan? 

 

  • skall vi godkänna Lissabonfördraget utan att avvakta utredningen om konsekvenserna av ett ja? 
  •  skall vi satsa på ett helhjärtat samarbete med Miljöpartiet enbart och utesluta V.

 

Går mot LO-kolletivet
I båda dessa avseenden har Mona Sahlin alltså utan att fråga andra än en mycket liten sluten krets bestämt sig att i viktiga avseenden gå emot LO-kollektivet och dessutom inte ens förvarna partimedlemmarna.

 

Strååth före ja
När det gäller frågan om Lissabonfördraget så har ju t.o.m. LO-kongressen fattat beslut och där tycks ju Mona ha tagit sig samman och ändrat sig

MP-samarbetet
Beträffande det ensidiga samarbetet med Miljöpartiet så har LO-tidningen under rubriken Röd-grön koalition, nej tack! gjort en snabbenkät bland funktionärerna och noterat följande siffror
42 % enbart socialdemokratisk regering
36 % S + V
14 % S + V + MP
5 % S + MP
3 % annat
Vill man bortförklara denna enkät så kan man tala om det begränsade underlaget och sneda urvalet. Men ändå funktionärerna torde väl vara en grupp som möter medlemmarna och veta ungefär inställningen på fältet.

 

Inte heller partimedlemmar vill ha ensidig MP-samverkan

 Det finns vidare en undersökning bland något 100-tal socialdemokratiska kommunalråd där endast en röst föredrog en regering bygd på S + MP.
Det kan alltså på goda grunder förmodas att Mona Sahlin beträffande regeringssamarbete med enbart MP har både största delen av facket och många inom partiet emot sig. Anledningen till detta är naturligtvis ett misstroende mot miljöpartiet som grundar sig bl.a. på miljöpartiets tidigare uppgörelser med de borgerliga betr. socialförsäkringssystemet, arbetsrätten och arbetskraftsinvandringen.

 

Stämmer inte kemin?

Kanske stämmer inte kemin: Ohly - Sahlin. Men i så fall borde de väl försöka överbrygga det.  Så kan man ju hoppas att de kvinnor som finns bakom Ohly snart äntrar nryggan.  Ty det vore fel att inte ta med V.  

 

Allmän omröstning?

Eftersom Mona Sahlin, som valts för att förmera demokratin inom Socialdemokratin, själv nu så flaggrant bryter mot sitt löfte att lyssna på rörelsen så började jag faktiskt titta i stadgarna och läste bl.a.

11 § Allmän omröstning
Moment 3
Om minst fem procent av partiets medlemmar, enligt medlemsantalet vid
senaste kalenderårsskifte, biträder framställt yrkande om omröstning är
partistyrelsen skyldig att genomföra sådan.

5.000 medlemmar räcker
Det sägs att vi är ungefär 100.000 medlemmar. Frågan man ställer sig är vi fler än 5.000 medlemmar som tycker

  • att strååth skall finnas tillgänglig vid avgörande om ratificering av Lissabonfördraget skall ske utan villkor
  • att förberedelserna med regeringssamverkan i vart fall skall innefatta även V.

 

Time-out  
Om frågan väcks på ett regelenligt sätt i någon av dessa spörsmål så förmodar jag att partiledningen är skyldig att göra time-out när det gäller vidare åtgärder innan omröstningen kan genomföras. Vid sådant förhållande så får väl Mona meddela Fredrik att vi inte kan rösta i en ratificeringsfrågan innan allmänna partiomröstning utförts. Och på samma sätt får väl Mona om den frågan är aktuell meddela språkrören att partiet först måste genomföra den allmänna omröstningen.

 

Påminnelse om vem som bestämmer
Detta kan naturligtvis sägas vara uppvigling. Men uppvigling förutsätter att man söker förleda till svikande av medborgerlig skyldigheter eller ohörsamhet mot överheten. Och i detta fall vill jag bara peka på att det finns lagliga medel mot en ohörsam partiledning. Det måste ju i alla fall vara vi partimedlemmar som bestämmer partiets politik - inte EU-parlamentarikerna, inte riksdagsmännen och inte ledningen. Dags att påminna om det?



Jag har hört flera intervjuer med Mona i dag och då har man fått veta att detta diskuterats i partiledningen länge. När du frågar var hon skaffat sig rådgivare är det alltså inte någonstans i den heta regionen utan i partistyrelsen.

Jag har intrycket att det varit många kontakter med Lars Ohly men det har inte gått att komma överens om fundamentala ekonomiska spelregler. Det finns kanske anledning fråga i vad mån Lars Ohly själv rår för att det blvivit så här


Bo Widegren: Jag sitter långt ut på bonnlandet och här har vi då inte hört ett smack om vilka vi skall samarbeta med. Och jag är inte ensam. Du verkar välinformerad - till dem du får din info från kan du väl säga till att man måste ut med detta. På partiets hemsida fanns bara följande om förarbetet "Under ett och ett halvt år har socialdemokraterna och miljöpartiet vidareutvecklat relationerna mellan de två partierna och mellan dess respektive partiledningar." Då kunde man ju också haft tid att förankra detta hos oss vanliga men det struntade man i. Ohly är måhända en propp men då får man väl försöka lösa den proppen och att avvisa allt framtida samarbete verkar vällityet överarbetat.
Att påstå att Mona inte förankrat den fördjupade samverkan med mp i partiet är inte helt korrekt. Distriktsordförandena har samlats för att tillsammans med Mona diskutera frågan och de har samfällt gett beskedet att partiledningen ska fortsätta processen. Om inte distriktsordförandena tar diskussionen i respektive partidistrikt så är det en diskussion för sig. Det kan inte Mona klandras för. Partistyrelsen har gett samma besked efter att frågan ventilerats vid flera tillfällen. Varje partidistrikt har minst en företrädare i partistyrelsen. Ditt partidistrikt har dessutom flera. De har alla gett sitt stöd till Mona att fortsätta processen med mp.
När det gäller Lissabonfördraget så är mina frågor till dig, på vilket sätt är det gamla fördraget bättre än det nya? Varför är det en dålig idé att lägga en motion i riksdagen med våra krav på regeringen när det gäller kollektivavtalet? Varför ska vi invänta en utredning när regeringen ändå kommer skita i alla eventuella skrivningar som är bra ur LO:s och partiets syn på arbetsmarknadspolitiken? Varför ska vi lita på att Moud Olofsson ska försvara den svenska modellen om det ens finns spår av det i den sk "strååth-utredningen"?


Bo Widegren: OK, beträffande MP får jag väl då bara tillsammans med en rad andra känna mig dragen vid näsan. Och inte ett smack har i alla fall funnits på partiets hemsida där jag brukar hämta min info. Nog kunde partiet kosta på sig att vara litet mer öppet då hade man under processen fått dessa reaktioner i andra ordalag. Nu har man inte med sig en stor del av partiet som dessutom bara tycker att mona inte följt sin egen regel att lyssna på partiet.

Beträffande Lissabonfördraget har jag på min blogg skrivit ett otal bloggar som besvarar alla dina frågor men jag skall ändå försöka att ge dig svar. Jag ger frågorna nummer.
1. Det gamla fördraget är inte bättre än det nya men det går i och för sig att hanka sig fram med. Men jag har velat ha det nya även om det innehåller en del saker jag ogillar exempelvis president och hög utrikesminister. Men då är jag också medveten om att lissabon inte löser laval-problemet, vilket en del försökt slå i oss. Se bl.a. bloggen Nej Mona, vid Lissabonspelet om fackliga rättigheter slänger man inte trumfen och sitter kvar med bara lankor!(http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=26636)
2. Det är inte alls någon dålig idé. Bara det att en sådan motion saknar påtryckningsmedel, vilket en förhandling varvid man villkorade ratificeringen skulle ge. I bloggen Sven-Erik Österberg vill ta mig i örat för mina bloggar! framgår en del av detta (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=26655).
3. den Strååthska utredningen skall ge svar på konsekvenserna i Sverige på ett ja till Lissabon nog verkar en konstig beslutsordning att först rösta ja och sedan utreda vad ja betyder! Dessutom har LO-kongressen bestämt att man vill se utredningen före beslut och det borde man respektera om man nu inte själv begriper vitsen med detta förfaringssätt.
4 Här träffar du huvudet på spiken. Just det: vi kan inte lita på högerkrafterna antingen det gäller Sverige eller inom EU därför skall vi inte släppa trumfkortet vi har med vår nödvändiga medverkan till ratificering utan att vi har fått garanterat de fackliga rättigheterna detta har jag bla utvecklat i Är Margot gisslan för ratificering av Lissabonfördraget (http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=26588?). Maud Olofsson tycker jag dessutom är en ovaligt vidrig person så du tar verkligen i. Men jag litar inte heller på Reinfeldt eller Littorin eftersom de säger en sak och gör en annan. Man måste ju vara medveten om att högerkrafterna har helt annan målsättning än fackliga rättigheter nämligen arbetsgivarnas och de besuttnas väl och ve.
Även jag blev förvånad över partiledningens beslut att inte ta med (v) i en framtida regeringskoalition.

Partiledningen utgår tydligen ifrån att (s) inte kommer att få tillräckligt stöd av väljarna 2010 för att ensam kunna bilda regering. Man vill därför binda upp miljöpartiet för att försäkra sig om att dessa inte som i förra valet vänder sig till den borgerliga gruppen för ett samarbete. Detta kan man ha full förståelse för och här har Mona Sahlin mitt stöd. Miljöpartiet behöver ju inte få gehör för alla sina krav när det blir dags att skriva ihop en regeringsförklaring om man vinner valet 2010.

Vad man däremot kan ha invändningar mot är att partiledningen har lämnat Vänsterpartiet utanför en regeringsbildning. Vänsterpartiet har i alla tider stött socialdemokraterna i riksdagen. En icke obetydlig andel av LO-medlemmarna röstar på (v). I den av dig refererade undersökningen som LO-tidningen gjort framgår att man vill ha med (v) i en kommande s-regering. Att partiledningen mot denna bakgrund väljer att hålla (v) utanför är både taktiskt fel och taskigt agerat mot det parti som alltid har stött vår politik. Man förstår Lars Ohlys indignation.

Jag anser liksom du att om s-partiet ska ingå en regeringskoalition så ska det ske med både (mp) och (v), annars får (s) köra sitt eget race.




Bo Widegren: Jan Svärd har startat en namninsamling för att få till stånd en namninsamling för att kräba patrtiomröstnimng i frågan om regeringssamverkan http://namnlista.infoville.se
Leif, jag är inte alls så säker på att Sahlin och språkrören tror att de ensamma kommer att kunna bilda en majoritetsregering. Sist i samarbetsförklaringen, den som ligger på partiernas hemsidor, skriver de tre att de inte ämnar göra om "misstaget" att "låsa fast Sverige hårt i blockpolitiken". Med tanke på att (v) redan är avhängt och Peter Erikssons tidigare hårda ord mot Ohly är det en lika substansiell som oacceptabel invit.

http://www.lakejerna.blogspot.com



Bo Widegren: Man har ju faktiskt nämnt "blocköverskridande" tankegångar.
Jag har ganska stor insikt i hur den fackliga respektive politiska sidan av arbetarerörelsen fungerar.

Den fackliga sidan är oftast politiskt rationellt ungefär en 5 år för sena, svaret på referad undersökning är ett känslomässigt svar färgat av en orealistisk tro på att (s) kan fortsätta själva.

Den fackliga delen tenderar att överspela de rena fackliga frågorna, det kan inte en politiker göra som inte har bara ett särintresse att ta hänsyn till utan hela landet.

Visst har MP lagt dåliga arbetsrättsliga förslag, men det är det slut med nu, däremot har (v) gemom at inte acceptera viktiga ekonmiska regler visat att dom är ett hot mot just LO medlemmarna, för vad spelar turordningsregel för roll när det inte finns några jobb att gå till?


Bo Widegren: Jo, jag vet att du på din blogg skrivit och spolat V på dessa grunder. Och när du åberopar din "insikt" så ser man ju klart att det snarare är fråga om din värdering av den fackliga resp den politiska delen av arbetarrörelsen.

Men är det verkligen så enkelt att genom att inte acceptera budgettak osv som norm i alla lägen man hotar LO-medlemmarnas jobb. Du kan ju snegla på finanskrisen som V inte har ett smack med att göra. Dessutom är ju detta med budgettak osv något man kan anta som arbetsregel utan att det behöver vara någon absolut amnvisning för politikens innehåll, bl.a. finns det ju stora möjligheter till olika prioriteringar under tak och andra "ekonomiska regler". Där tror jag V skulle spela en väsentlig roll att dra tuff-tufftåget mot höger tillbaka i på ett vänstersprå som skulle i allra högsta grad gynna just facket och LO-medlemmarna. Och just på sådana punkter där MP inte har den rätta tågan.
Löjligt sossarna ska slå sig ihop med miljöpartiet.
Miljöpartiet ställer bara till elände för inlandsbor.
Dessutom kommer de med löjliga miöjökrav precis som om Sverige ensam ska rädda världen.
Att Sossarna sviker vänster begriper jag inte.
Sossarna vänster är ju från grunden släkt och tillhör samma politik.
Men det verkar som sossarna tycker släkten är värst och allierar sig därmed med en främling istället.
Jag kommer sympatirösta på vänstern ska sossarna slå ihop sig med miljöpartiet i första hand.


Bo Widegren: Du kan ju börja med att skriva på Jan Svärds protestlista se ovan.
Är på samma linje som Leif Haglund...
Varför reta upp ett vänsterparti om vi står där med 49,8 %? (S + Mp)


Bo Widegren: Bra! Även för dig gäller det att göra din röst hörd - kontakta Jan Svärd!
Jag hade också föredragit att s kört sitt eget race och satsat på en enpartiregering, med egen (socialdemokratisk) majoritet i riksdagen. Endast om dett hade misslyckats, hade det varit läge att förhandla med någt stödparti.

Men jag kan inte alls förstå att s skulle ha något slags tacksamhetsskuld mot v, och därför satsat på v i första hand.

Mona Sahlin har nu valt det enlligt mig näst bästa alternativet. Och det säkraste. Mp kan locka väljargrupper i storstäderna, som är svåra att locka till s eller v. Men här kommer någon typ av sur reaktion från vissa "vänstersossar", att sådant folk vill vi inte ha att göra med. Dessa "vänstersossar" verkar tro att det är politikerna som röstar på väljarna, i stället för tvärtom. Uppgiften är väl ändå att minimera väljarstödet för alliansen och sd?

Och det sker inte bäst genom s, mp och v, ängsligt klamrar sig fast vid varandra. Det som nu har hänt är bra även för v, som nu har chansen att framstå som ett anti-etablissemangparti, som driver opposition frän vänster. Sahlin har alltså fångat in mp, och samtidigt splittrat den blivande oppositionen i höger- respektive vänsteropposition.


Bo Widegren: Ibland kan alla finurliga strategier bli en kvarnsten kring egen hals. Och det är det som nu sker eftersom en partiledning huvudsakligen måste stödja sig på sina medlemmar och därutöver vinna andra völjkare. Genom utspelet har man lyckats starta en motrörelse inom partiet med kanske främst facklig förtecken. Ett SAP som kränker LO-folket är inne på fel väg.

När man kommer med dessa sakskäl så blir man litet förbannad när du påstår att det rör sig om en sur reaktion från vissa "vänstersossar". Vad är du för en som säger så om stommen av socialdemokratiska partiet. Är det möjligen du som är kristdemokraten som blev sverigedemokratisk ombudsman i Askersund? i så fall är ju allt förklarligt.
Ohly har inte visat någon övedriven ambition att komma överens med s, och däri har han utifrån sitt eget partis intressen gjort alldeles rätt! Men det är bra för hela den nuvarande oppositionen i riksdagen. Om ambitionen är att minimera väljarstödet för alliansen och sd. Det sker bäst om s, mp och v sprider ut sig. Det största orosmolnent just nu är faktiskt att allianspartierna tappar fler väljare än s, mp och v, lyckas fånga in. Den risken minskar givetvis nu, när de tre partierna erbuder både ett regeringsalternativ och ett oppositionsalternativ.


Bo Widegren: Se ovan
Signera namninsamlingen för en medlemsomröstning i frågan om samarbetspartners vid valvinst 2010. Om vi får 5000 namn på listan blir partiledningen skyldig att genomföra medlemsomröstning.

Adressen: http://namnlista.infoville.se/


Bo Widegren: Namnet är som framgår av e-post Alexander Tahir. Om fullständigt namn inte uppges måste kommentaren tas bort enligt reglerna.

Jag har redan signerat listan och rekommenderar andra att göra det.
Såvitt jag vet är de väljarna som röstar på politikerna och inte tvärtom. Och huvuduppgiften måste väl då vara att minimra väljarstödet för alliansen och sd? Ju mindre de får, desto mer får de tre partierna till vänster. Det räcker med ett stödparti. Om det går riktigt bra för s, behövs inget stödparti alls. Jag hade alltså helst sett att s kört sitt eget race. Men det som Mona Sahlin och partistyrelsen (för hon bestämmer väl inte ensam?) nu har bestämt, är det enligt mig näst bästa alternativet - med ett mindre risktagande.

Bästa sättet att hålla sd utanför riksdagen är att hålla vi utanför regeringen. Det begriper minsta barnunge, som hört någon borgerlig väljare öppna munnen. Chansen ökar alltså att alliansväljare går till mp, s eller v. (Ja, en del f.d. alliansväljare kan t.o.m. gå till v. Bland borgerliga väljare finns faktiskt sådana sosse-jhatare så att de hellre går till v. Även den som röstat borgerligt i hela sitt liv, kan drabbas av alliansregeringens sociala nedrustning.)

Det skadar inte, om man vill vinna val, att känna till hur de, som ska "omvändas" tänker! Och det är alltså inte politikerna som röstar på väljarna. En anledning till att sd ligger så pass högt i opinionsundersökningar är att vissa sossar har gått ut och talat förklenande om sina egna kärnväljare, för att några enstaka i den miljön har stött sd. Och nu förfasar man sig alltså över att vissa storstadsbor ska rösta på ett mp, som samarbetar med s.




Bo Widegren: Jag har inget att tillägga eftersom ditt nya inlägg i stora drag är omtugg av vad du tidigare anfört.

Men du har inte svarat mig på frågan: Är det möjligen du som är kristdemokraten som blev sverigedemokratisk ombudsman i Askersund? Och dessutom ställde till det för SD så att de uteslöt dig?
Var inte den sista meningen du skrev ett övertramp?


Bo Widegren: Det var en fråga och jag konstaterar att du inte vill besvara den.

Jag raderar vidare meningsutbyte i detta ämne tills du svarar på frågan. Jag har nämligen inget intresse av att utbyta åsikter med personer med åsiktsinriktning så långt ut på högerkanten. Och jag tror inte heller mina läsare önskar ta del av dem.
Arne Eriksson har här ovanför påstått att detta förankrats bland distriktsordförandena. Helene Fritzon i Skåne har intervjuad sagt att Mona bara begärde och fick klartecken att fortsätta förhandlingarna men det var ingen som talade om att utestänga V från det fortsatta förhandlandet.
"Vilka är det som egentligen bestämmer?"
Höger och vänster är i dag på högre nivå endast en manöver för att dölja den verkliga makten. Globalismen har förändrat det mesta av det "gamla vanliga".

Studera hur det amerikanska systemet egentligen är uppbyggt, bakom de retorisk fasaderna
"Demokraterna" och "Republikanerna". Vi går med stormsteg mot det systemet.

Medans vi fäster alltför stor vikt vid Mona och Fredrik fortsätter den verkliga makten att operera i lugn och ro.





Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!