Yttrandefrihetens gräns - fritt fram för hets mot folkgrupp

Yttrandefrihetens gräns - fritt fram för hets mot folkgrupp

Var går gränsen för yttrandefriheten? skriver Jonas Morian apropå (http://promemorian.blogspot.com/2009/02/var-gar-gransen-for-yttrandefriheten.html) en utställning om nobelpristagarna Aung San Suu Kyi och Carl von Ossietzky, som lyfts fram för att skärskåda yttrandefriheten ur ett religiöst, politiskt och samhälleligt perspektiv. Och det låter ju synnerliogen intressant.

Yttrandefrihetsfundamentalist
Jonas går emellertid vidare i texten och bekänner att han visserligen är yttrandefrihetsfundamentalist men kan acceptera att hot och utpressning inte bör vara tillåtet. Inte heller bör förtal kunna ske ostraffat men förolämpning och kränkningar bör det vara fritt fram för. I diskussionen under kommentarer så visar det sig att därmed bör enligt Jonas Morian hetslagstiftningen upphävas.

Granskning av makten är tappat motiv
Javisst, skall vi försvara yttrandefriheten även om de största utövarna av den är de över 100 borgerliga dagstidningarna med 3 miljoner dagsex som dagligen ges ut (mot 600.000 ex i vänstertidningar) som - i vart fall i valtider - blir fullmatade valbroschyrer både vad gäller nyhetsurval och textutformning. Detta medför att motivet för yttrandefriheten, nämligen granskning av makten, är satt på undantag vid borgerlig regering.

Oförsvarligt att upphäva hetslagstiftningen
Men att därifrån gå vidare till att upphäva hetslagstiftningen är enligt min mening oförsvarligt. Hetslagstiftningen har till syfte att stävja att yttrandefriheten missbrukas i syfte att begå mentala angrepp mot redan från tidigare utsatta grupper, ofta minoriteter. Jag tror inte heller på att detta skapar martyrer utom i kretsar dit demokratiska institutioner ända inte når. Ingen tänkande människa kan få sympati för en person som hetsar mot judar, muslimer, homosexuella, romer eller vilka grupper det än vara må. Detta med martyrargumentet är helt enkelt ett månande om odemokratiska grupper som varken gör till eller från.

Hets är en form av hot, ibland utpressning, ibland olaga frihetsberövande
Vad Jonas och hans memingsfränder bortser från är att hets är en form av hot mot en person som av olika anledningar har svårt att försvar sig såsom exempelvis del av en utsatt minoritet. I andra fall liknar hetsen situationer av utpressning eller olaga frihetsberövande eller annat olaga tvång. Nå, då skulle man ju kunna nöja sig med brottsbalksbrotten? Nej det är inte sant eftersom brottsbalksbrotten förutsätter visst brottsligt resultat i det enskilda fallet.

Alltså försvarar vi lämpligen de gränser vi har för yttandefriheten.

2009-02-05, 12:48 Permalink
Andra bloggar om: Yttrandefrihet Undantag Hets mot folkgrupp Martyskapande Borgerliga tidningar Granskning av makten

Kommentar av Jonas Morian - 5 februari 13:39, 2009

Bo, tack för att du uppmärksammar mitt blogginlägg. Däremot håller jag inte med dig.

Du skriver att "hets är en form av hot mot en person som av olika anledningar har svårt att försvar sig". Men är det verkligen sant? Är det ett hot att säga "svartskalle", "bögjävel" eller "Adolf Hitler gjorde mycket gott"? Jag anser inte det.

Självklart kan det finnas situationer där uttryck och uttalanden som ovanstående upplevs som hotfulla, men då är det väl lagstiftningen om olaga hot som behöver ses över om den inte i dag täcker sådana situationer. Ingrepp - för att inte säga övergrepp - i yttrandefriheten ska inte behövas.

Jag är personligen övertygad om att det bästa sättet att bemöta rasism, homofobi och andra avarter är genom öppen dialog - inte förbud. Vi som står upp för demokrati och yttrandefrihet måste också vara beredda att låta detta omfatta även dess motståndare.

Bo Widegren: Tack för din kommentar, Jonas!

Men vi är som sagt inte överens för att börja med det sista:
Naturligtvis är det bra att bemöta rasism med "öppen dialog". Men det är att leva i en bra skyddad värld att tro att de som använder dessa uttryck är öppna för dialog. På alla andra områden av samhällslivet är det likadant: dialog men för dem som inte är beredda att ta till sig argument måste det finnas begränsningar.

Därefter över till det första: Om du vore svart i en vit eller bög i en heterosexuell miljö och exmepelvis mötte ett gäng skinheads med militärpjuck vid Gamla stans T-bana vid 22-tiden på kvällen så skulle du om någon yttrade (utan att göra fysisk våld) svartskalle eller bögdjävul uppleva starkt hot utan att detta vore straffbart som olaga hot. Och det är dessutom så att om du Jonas Morian såsom välartad medborgare skulle passera och åse händelsen så skulle du inte våga ingripa. Detta är alltså typiska hetsbrott som inte är straffbara enligt brottsbalken i övrigt men som bör bestraffas som hets. Och den som väcker brutala minnen hos judar, homosexuella eller romer med att yttra "Adolf Hitler gjorde mycket gott" har definitivt enligt min mening gått över gränsen för tolerabel yttandefrihet, eftersom det p.g.a. historien rimligen bör uppfattas mycket hotfullt som om den andre godtog KC och dödsfabrikerna och helst såg dem förverkligade återigen.

Och beträffande det andra stycket: Som jag sagt så lämpar inte bl.a. bestämmelsen om olaga hot för yttrandefrihetssituationen. Och du är märkligt överdriven i ditt ordval när du betecknar ingrepp i tryckfriheten på denna punkt som ett övergrepp - det man gör vid hets mot folkgrup är ju att man genom sitt utnyttjande av yttrandefriheten begår övergrepp mot människor som har rätt till rättsordningens skydd. Jag kan inte tänka mig en enda situation där de tillmälen som du angett behövs för att yttrandefriheten skall kunna utövas.

Kommentar av Jonas Morian - 5 februari 14:51, 2009

Bo, nu ska du inte dra några förhastade slutsatser om mig och mina upplevelser. Jag har till att börja med själv blivit utsatt för homofobi - av SSU:are! - när jag för många år sedan tog strid för homosexuellas rättigheter i förbundet. Jag har dessutom fått både en och två smällar när jag ingripit i trakasserier och bråk i Stockholm.

Jag har dessutom högre tankar om människors möjlighet att förändras och mogna, än att döma ut dem som häver ur sig rasistiska eller homofoba tillmälen som oförbätterliga. Det finns gott om exempel på de som ägnat sig åt idiotier av allehanda slag, och som det sedan blivit vettigt folk av när man tagit dem på allvar och faktiskt pratat med dem - snarare än att göra dem häftiga outsiders genom att bara ta avstånd och ropa på förbud.

Bo Widegren: Ok, det var dumt att dra in dig personligen i argumentationen för det fick dig att inte fortsätta diskussionen utom i sista stycket. Ursäkta om du såg det ett påhopp. Men nu åter till diskussionen utan anknytning till din person.

Om vi börjar med det sista så löser du inte skyddet för de utsatta med din dialog som inte rimligen kan ske på gatan eller i andra sammanhang när man möts. Har tidigare jobbat i Gamla stan och därför vid övertid varit tvungen att antingen ta T-ban från Gamla stan eller passera Tegelbacken, båda ställen där det ofta kryllade av dessa högröstade.

Om du tar bort Jonas Morian såsom ett undantag bland välartade medborgare i andra stycket av min kommentar till din så gäller det stycket fortfarande och då måste jag säga att jag tycker din dialog och yttrandfrihet inte är värd vitten; i det läget skall man kunna kalla på polis.

Vad du däremot inte förklarat är på vilken grund man i tryckfrihetens namn skall få hetsa mot utsatta personer. Vad vinner man för tryckfrihetsmässiga fördelar att man får kalla någon blattedjävul, kuksugare eller antyda att det var synd att dödsfabrikerna för judar inte finns längre. Du har inte förklarat för mig på vad sätt yttrandefriheten skadas genom dessa begränsningar som hetslagstiftningen innefattar. Inte ett enda exempel.

Med ditt resonemang om outsiders och avståndstagande om förbud, så borde man ju börja med en principdiskussion om fängelser överhuvudtaget skall finnas. Dessutom borde man naturligtvis avskaffa all kriminalisering. Du är enligt min mening synnerligen inkonsekvent, Jonas, när du bara är tryckfrihetsfundamentalist. Däremot så tror jag inte samhället klarar sig utan vissa förbud i lagstiftningen. Även du - ? - eller rättare i vart fall jag har under perioder i mit liv behövt förbud för att få ett rimligt överjag som sätter gränser för mitt beteende. Märkvärdigare är inte hetslagstiftninghens undantag från yttrandefriheten.

Kommentar av Eva Olsson - 5 februari 22:09, 2009

Bo Widegren

Dina kloka synpunkter, erfarenheter och kunskaper lyser upp! Igen.

Kommentar av Jonas Morian - 6 februari 07:39, 2009

Bo, självklart kan man - utifrån sina subjektiva värderingar - göra avgöranden från fall till fall vilka yttranden som bör omfattas av yttrandefriheten och vilka som inte bör göra det. Men jag tror att det är en farlig väg att slå in på. Vad är "opassande" saker att säga förändras som bekant över tid. För inte allt för länge sedan kunde man i Sverige hamna i fängelse eller råka ut för värre saker om man förnekade guds existens eller ansågs förtala kungen. Min poäng är att demokratin försvaras bäst genom att låta den omfatta även dess motståndare. Men självklart ska vi inte stillatigande acceptera rasism och homofobi. Sådant ska bekämpas - men med goda argument, inte med lagstiftning.

Bo Widegren: Jonas, du har missuppfattat hetsbrottets karaktär. Det är inte grundat på subjektiva värderingar utan en bestämmelse om en yttre gräns för yttrandefriheten.

Inte heller handlar det om vad anses "passande" eller "opassande" eller avser att utesluta diskussion om samhällets organisering ifråga om statsreligion eller kungadöme; nej det handlar om kränkningar riktade mot folkgrupp p.g.a. ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse eller sexuell läggning. Bestämmelsen är integen i brottsbalken under rubriken "Brott mot allmän ordning". Där återfinner du straffbestämmelser bl.a. för upplopp, ohörsamhet mot ordningsmakten, störande av förrättning och allmän sammankomst, uppvigling, olaga diskriminering, barnpornografibrott, djurplågeri, brott mot griftefrid, och förargelseväckande beteende. Är inte dessa saker något som yttrandefriheten kan klara sig utan?

Du svarar inte på varför det skall vara en frizon för tryckfriheten, nämligen gränserna där bör sättas genom diskussion. Skall vi avskaffa brottsbalken och övrig strafflagstiftning och ersätta fängelsena med en kader välartade medborgare som skall diskutera med alla de som inte har insett var en rimlig gräns för medborgarens frihet går?

Kommentar av Bo Widegren - 13 februari 11:56, 2009

Här har jag tagit bort ett inlägg därför att kommentatorn inte respekterat min regel om att alla inlägg skall ske i eget namn. Alltså anonyma inlägg tas bort utan pardon.

Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!