Skriet från kärnfamiljen - jämställdhet är demokrati!

Skriet från kärnfamiljen - jämställdhet är demokrati!

Skriet från kärnfamiljen av Rebecka Edgren Aldén och Tinni Ernsjö Rappe på Albert Bonniers förlag är den senaste spännande boken jag läst.

Välartikulerat skrik
Lev som 70-talsmamman, Back to Bullerbyn, Skuld – för vems skull, Glad kåt och tacksam, Bråka för husfridens skull, Jämställt också för pappas skull .. Skriet från kärnfamiljen är mångfacetterat och välartikulerat. Kanske litet splittrat men två som gemensamt tar sig igenom boken har garanterat material till många intressanta diskussioner om hur man skall åstadkomma ett rimligare och mer nära familjeliv.

"Det bara blev så..."
Det handlar om något viktigt. Det vanligaste svaret från svenska par på att arbetsfördelningen blivit sned är ”det bara blev så ...” . Forskare konstaterar att ”många av de beslut som tas inom ramen för parrelationen grundar sig på tämligen oreflekterade traditionella och stereotypa föreställningar ..”. Och detta gäller även parter som är radikala till sin grundhållning. Perspektivet framstår som än mer viktigt när författarna med rätta konstaterar att förutsättningen för ett mer jämlikt och demokratiskt samhälle vilar på att medborgarna kan skapa demokratiskt fungerande hem.

Jämställdhet är kärlek
Särskilt intressanta fann jag avsnitten om hur kulten kring moderskapet spelar roll, om hur konsumtionshetsen tenderar ersätta jämlikhet och att jämställdhet handlar om hela familjen, även barnen. Boken slutar med en receptsamling – men som kökspersonalen själva får göra aptitliga: ”Här är tjugofem konkreta tips på hur ni kan leva jämställt i vardagen... Vi tror att det kommer bli enklare och roligare. För jämställdhet är kärlek. Och en självklarhet”.

...men också demokrati
Tilläggas kan: en förutsättning för demokratin. Jämställdhet är ju demokrati. Den som inte lärt detta i det privata lär heller inte kunna tillämpa det ute i samhället. Det är också därför kvinnors arbete nedvärderas. Det är också därför den heterosexuelle vite mannen används som någon slags rikslikare. Det är också därför patriarkalt våld i olika former riktas mot kvinnor och de som inte vill leva ut mansrollen.

2009-07-11, 00:04 Permalink
Andra bloggar om: Skriet från vildmarken Demokrati Jämställdhet Kärlek Patriarkalt våld Patriarkat

Kommentar av Omar Al-damouk - 14 juli 11:34, 2009

Pappa-Barn-Stockholm

Vår vision

Att barn har rätt till båda sina föräldrar samt att pappor och mammor behandlas som likvärdiga föräldrar av socialtjänsten, rättsväsendet och politiker i frågor gällande vårdnad, umgänge och boende för sina barn.

Visst borde detta vara självklarheter:
Att barns bästa alltid skall komma först i en vårdnadstvist.
Att både mammor och pappor behandlas lika av domstolar och socialtjänsten.
Att utredningar baseras på fakta.
Att barn skall ha rätt till båda sina föräldrar.
Att det inte skall vara ekonomiskt fördelaktigt att driva en vårdnadstvist.

Vår erfarenhet säger att det inte är så och vi vill för barnens bästa förändra detta NU!

Vi kämpar för barnens rätt till båda sina föräldrar. Vi vill också att pappor och mammor skall anses vara likvärdiga föräldrar i alla sammanhang och behandlas därefter. Vi kämpar för de föräldrar som hindras från att var en del av sina barns uppväxt, på grund av att den andra förälderns beteende och samhällets sätt att hantera vårdnadstvister. Vi vet att det finns både mammor och pappor som inte tar sitt ansvar och missköter sig och det tar vi avstånd ifrån. Pappa-barn kan inte ta ansvar för alla människors agerande och kan inte heller arbeta för att förändra allt som anses fel.

Vi arbetar med våra barn i fokus. Det medför att vi arbetar både för mammor och pappor, men det går inte att blunda för det faktum att det är flest män som är frånskilda från sina barn och diskrimineras av socialtjänsten och domstolar. Vi på Pappa-barn är alla levande bevis på detta. Att barnens bästa inte heller sätts främst är inte ovanligt. Dåligt utförda utredningar och bristande kunskap ligger till grund för detta.

Mycket måste förändras för att vi skall uppnå jämställdhet i denna fråga, men vi ser positivt på framtiden. Pappa-Barn har bestämt sig för att synas och höras för att kunna åstadkomma denna förändring. Det finns fler organisation som arbetar för samma sak som Pappa-Barn. Se våra länkar för att finna några av dem vi tycker är bra.

Fakta och kunskap talar också sitt tydliga språk:

När domstolarna beslutar om enskild vårdnad är det i över 90 % av fallen till mammas fördel. (Statistiska centralbyråns hemsida)

Nästan var femte barn av alla barn bor med ensamstående mamma. (Barnombudsmannens rapport “Upp till 18″ från 2004)

En pappas partiella eller totala försvinnande från barnen gör att det ofta uppvisar negativa effekter som bristande social anpassning, ångest och vacklande självuppfattning. (Rapport från Lars Tornstam, 1996, Nordiskt socialt arbete 1996:3)

När barnet bor helt eller mestadels hos mamma får pappan aldrig/sällan träffa barnen i 25% av fallen. (Barnombudsmannens rapport “Upp till 18″ från 2004)

“Män är olämpliga som föräldrar” - en myt som omhuldas i Sverige.

“Barn behöver båda sina föräldrar” - politikernas stolta paroll inom familjepolitiken. Efter en separation gäller andra regler i samhället.

Bo Widegren: Jag förstår att du vill göra propaganda för föreningen Pappa-barn och du har t.o.m inte alls kommenterat den blogg som jag skrivit med ett enda personligt ord. Jag har inget att erinra mot mycket av det som står under "vår vision" men tycker det är dålig stil att bara kopiera in olika propagandaalster.

Jag tycker att det finns en del att diskutera om visionen men det får väl ske på er hemsida och inte på min blogg om en bok om kärnfamiljen och demokrati. Jag vill dock säga något om de två sista styckena.

Att “Män är olämpliga som föräldrar” är en myt som omhuldas i Sverige, påstås det. Det är inte sant. Det är få länder som det överhuvudtaget förekommer att fadern överhuvudtaget tilldöms vårdnaden och i de länder där patriarkat gäller överlämnas barnen för vård till faderns kvinnliga släktingar.

“Barn behöver båda sina föräldrar” är inte bara politikernas stolta paroll inom familjepolitiken utan en livsviktig sanning där många fäder sviker. Efter en separation gäller det nämligen inte minst om den andra tilldömns vårdnaden att man oavsett hur förhållandet är mellan de vuxna ställa upp och finnas för barnet. Det viktigaste för "barnets bästa" är nämligen att oavsett hur de vuxna lyckas lösa skilsmässan att barnen får uppleva att ingen av föräldrarna "flyr fältet".

Vuxna människor bär sig ibland mycket dumt åt och de dummaste man kan göra är att låta detta med ilskan mot den andra parten s.a.s. gå ut över barnen, som ju är helt oskyldiga.

Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!