Rothsteins förklaring
Statsvetarprofessorn Bo Rothstein försökte i Efterarbetet förklara ”Därför går det så dåligt för socialdemokraterna”. Han försökte skylla valförlusten på att vi i S "bara" ställde upp på begränsade minoritetsgrupper, såsom homosexuella, invandrare, handikappade osv, och försummade generella åtgärder som barnbidragen. Härpå replikerade jag att detta var struntprat eftersom politiken alltid för oss gällde demokratin och att ställa ojämlikheten i centrum samt att hans exempel med barnbidrag var generellt endast för barnfamiljer.

De av socialdemokratin "misshandlade" storstadsborna
Inte heller fyra ledande kommunalpolitiker i Stockholmsregionen kunde på ett rimligt sätt förklara anledningen till att ”Socialdemokratin måste genast ha en ny politik”. Det rörde mest allmänna utsagor om livet i storstaden med långa resor, dyra bostäder mm som egentligen ligger i valet av storstaden som bostadsort. Jo, så var det ju det där med Las som är en käpphäst för de flesta moderater och inte heller hade de fyra s-politikerna någon mer solidarisk förklaring till behovet av ändring i den lagstiftningen.

Eneroth nappar på storstadsförklaringen men utan att skingra dimman
Tomas Eneroth bygger vidare i sin EU-valsanalys på detta med storstaden, där slaget uppges stå. Men inte heller han lyckas hitta några guldkorn. Det man kan konstatera (tabell 12) är att S valsiffror ökat i norra landsändan medan de vänder mot en nedåtgång i stort sett i jämnhöjd med Uppsala/Stockholm och Göteborg. Men inte heller där är siffrorna genomgående nedåt såsom i Kalmar, Hallands och Blekinge län. Men siffrorna ger heller någon anledning till glädje eftersom vi hoppades på att öka vår andel avsevärt.

Finns det någon hållbar förklaring?
Det enda hållbara svaret på vad vi skall göra för att nå framgång hos väljarna har enligt min mening publicerats av vår tankesmedja i flera rapporter och artiklar, särskilt av Anne-Marie Lindgren. Hennes analys leder inte till att vi skall triangulera moderaterna utan snarare gå tillbaka till vår mer traditionella inställning, naturligtvis då anpassat till den nya tidens krav. Men i det sistnämnda ger högeralliansens tankar ingen god vägledning. Detta blir för stort ämne för att utveckla i denna blogg men jag har angett vad jag tror bör vara inriktningen. Våra gamla väljare som senast röstade borgerligt suktar inte efter mer vinstmaximering, mer försäljning av offentlig ägd verksamhet, större skattsänkningar typ mest till de verkligt rika, mindre solidaritet osv utan just på dessa punkter en klart socialdemokratisk välfärdspolitik av gammalt hederligt märke.

Vad var egentligen huvudskälet att EU-valet var trögt?
Nu återvänder jag till Tomas Eneroth som i det här famlar i samma mörker som andra; så verkar även Jonas Morian göra i "Klädsam självkritik från socialdemokraterna". För min del så tror jag att EU-valet har sin alldeles egna förklaring. Vi mobiliserade mot slutet och fick en hel del att slutligen rösta på oss.

En historia om ett politiskt misstag
Frågar man nämligen fackfolk och arbetare på arbetsplatser så anger man som orsak till det dåliga valresultatet helt enkelt att partiet svek ifråga om Lissabonfördraget. Nej det handlade inte alls om någon EU-negativitet. Inte ens ville partiet tvinga Reinfeldt att avvakta den konsekvensutredning som skulle framlägga resultatet i decemeber; jämför tappet i väljarsiffror just då.

EU framstod som ett högerprojekt med partiets goda minne
Just detta att partiet inte villkorade godkännandet till garantier för fackliga rättigheter kanske är en alltför svårsmält sanning. Hela EU-företaget kom genom partiledningens och riksdagsgruppens agerande att framstå som ett högerprojekt. Många, många av våra egna kunde inte glömma detta och hade helt enkelt svårt att förstå värdet för en jobbare att engagera sig för EU. Detta har Tomas Eneroth helt förbigått; bara med en rad i en 55-sidig text nämner han Vaxholmsdomen och alltså antyder problematiken. Alltså att partiets politik spelade en inte helt oväsentlig roll ifråga om möjligheten att engagera många socialdemokrater och fackanslutna för en god EU-valutgång.