TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Vad ger energi till motståndaren?
Det finns de som säger att man skall skriva kort och känslomässigt. Och det är nog bra. Men många som har kläm på sociala sammanhang säger att kraft ger motkraft eller motstånd ger även energi till motståndaren. En lösning är då att förstå, förstå och förstå så att man förnuftsmässigt kan påvisa bristen i motståndarens alternativ och resonemang. Då tappar motståndarens alternativ energi och kanske t.o.m. faller platt till marken.


Plocka guldkornen!
Det kan även finnas skäl att granska motståndaralternativet för att se om där finns något guldkorn att ta vara på. Finns det något mer avväpnande än när man säger att motståndaren har sannerligen rätt i detta men varför på de och de grunderna bäddar man in detta guldkorn i en så ointelligent - och anger sakskälen - lösning. Och så plockar man till sig av guldkornen för förbättra det egna alternativet.

Vi måste hålla ihop!
Detta gäller naturligtvis också inom partiet. Det är förödande när diskussioner som måste kunna lösas inom ett stort parti inte konstruktivt debatteras. Därför har jag inget till övers för tankar att överge partiet när man nu försökt lösa den här konflikten med privata initiativ inom vård, omsorg och skola. Detta även om jag själv gärna rent känslomässigt ville se att man höll upp de röda fanorna i spetsen för vänstertåget, så att solidaritet och jämställdhet smattrade i valblåsten.

Ideologiskt hållbar kompromiss?
Visserligen är jag alltså vänstersocialdemokrat särskilt när det gäller frågan om privat vård, omsorg och skolor och har skrivit om detta att barn, åldringar och sjuka inte skall vara föremål för vinstbaserad verksamhet, typ du skall vara lönsam lilla vän. Men är det inte dags att ändå fullt ut acceptera en kompromiss där man inte järnhårt motsätter sig vinstmöjligheter och samtidigt exempelvis reglerar maxstorleken för vinster och ställer kraftfulla krav på kvalitetssäkring. Dylika krav skulle troligen i sig minska intresset bland riskkapitalister men inte bland seriösa vårdintresserade och pedagoger att driva dylik verksamhet. Vi måste helt enkelt se på realiteter för att inrymma både "höger"- och "vänster"-vänster.

Vi är dessutom uppbundna till privat vinstdrivande verksamhet!
Genom EUs lagstiftning, bl.a. upphandlingsdirektivet, är vi förpliktade att tolerera privata alternativ när det genom upphandling skulle kunna vara mer billigt. Därför är det falskt mot väljarna att peka ut vägen med enbart offentligt driven vård som möjlig. Om man gillar EU så kan man inte att bara ta till sig det som man tycker är bra med EU. Och EU underkänner offentliga monopol och åtgärder mot lönedumpning. Därför är jag synnerligen EU-kritisk och ser det som ett av kapitalisternas bästa hjälpmedel mot oss till vänster.


Var står du?
Vad det gäller nu är att skaffa motmedel och då är kvalitetskrav, vinstmaximering osv den enda möjliga politiska vägen. Och när man konstaterar detta så är det alltid några som vill överge skutan för att man inte kan förverkliga alla sina drömmar. Andra stannar kvar och försöker försvara det som finns att med lagliga medel försvara. Partiledningens kompromissförslag är alltså en bra samförståndslösning om vi vill bilda regering i EU-medlemsstaten Sverige. Och var står du?



Intressant fråga. Jag har aldrig ansett mig vara upp till "bevis" att svara på sådana frågor som dessa men samtidigt värderat solidaritet och demokrati, förstått värdet av att yttra åsikter även äger innebörden och möjligheten inför samförstånd rättvisa.

Lösningen har alltid varit kompromissen, avtalet eller uppgörelsen mellan privata intressen och allmän nyttia. Vill vi försöka hitta andra lösningar så krävs det tror jag att vi först förändrar värderingarna. Utveckling demokrati eller solidaritet kan inte finnas om vi utesluter en sorts värdering, en ideologi. Underhållet, en fortlöpande god välfärd kan inte finnas utan en pågående, fortlöpande utveckling. Därav det viktigaste "perspektivet". Den viktigaste nyttan med avtalen mellan kapitalism och demokrati.

Finner du anledning att tolka dessa påsåenden riktiga så kanske du som jag förstår att omtanken om flertalet inte på något sätt gynnar, tar ansvar eller utvecklar genom att förbise de sämst gynnade eller de minst utvecklade grupperna i samhället. Perspektivet att tolka och förstå behovet inom den egna ramen" det egna intresset står i balans mot det motsvarande värdet villket "du" som socialdemokrat finner hos det egna vinstintresset. Vi behöver alltså som jag tror mig förstått det uppväga våra största behov emot de mest intressanta värderingarna hos kapitailsmen. Så uppväger vi de egna värderingarna att fortgå utvecklas. Så har det alltid fungerat. Vi har alltid proklamerat vårt största behov vara det mest intressanta "ämnet" att utvärdera för kapitalister. Lockat med vinst för att utvinna jämvikt till egen fördel. Kapitalister har värderat vinsten att utvinna deras tolkning av värde.


Vad vi då nu idag här och nu är i scen med att göra är att vi släppt mänkliga värderingar fria på kapitailstisk marknad för deras värdering i pengar för en utveckling.

Vi råder över situationen. Vi styr och vi bestämmer när vi funnit kapitalismen utvärderat. Utvecklat en gynnsam funktion för den. I framtiden, då vi finner funktionen vara god. DÅ kräver vi rättigheterna tillbaka. Inte förr och inte senare.

Hur snart vi finner arbetet klart med detta bestämmer vi genom att förstå att ingå i samarbete genom att skapa avtalen som skall gälla. Desto fortare ju snabbare sker en utveckling inom välfärden. Vi har förlorat om vi anser och tror välfärden vara ägd av vinstintressenter. Så kan aldrig ske. Välfärden är under utveckling. Ingen har någonsin gett upp den men vi har sagt oss behövt förändringar och därför givit kapitalister ansvaret för den. Det är vad vi ser sker idag. Vi behöver tala om hur utvecklingen skall styras inom välfärden med att tala om vad vi inte gillar när vi bevittnar.


Bo Widegren: Jag håller helt med i detta att vi inte kan stoppa förändringar men att vi måste styra utvecklingen, s.a.s. sätta grimma på och rida in en bångstyrig häst.
Vi ingår således i utvecklingen av välfärden när vi bestämmer reglerna och detta är det absolut viktigaste. Vi ger upp välfärden, talar mot välfärden den dag vi inte yttrar oss om den utveckling som sker.

Detta i sig om detta skeende. Att detta faktiskt sker nu här och idag talar om för mig att det har varit och är oundvikligt. Det måste ske och socialdemokratin måste vara med om det. Avsäger vi oss ansvaret ja då kan vi aldrig någonsin kalla oss socialdemokrater mera.

Vi kan inte heller vända utvecklingen, stoppa den. Enigheten om detta finns inte så valet faller vad jag förstår att vara med och styra villket alltid varit denna ideologis främsta uppgift.

Ned till grund och upp till styre för att upprätthålla denna ideologiska värdering då alltså. M.a.o Tillbaka i historien begrunda den. Fäst värderingarna och för dem tillbaka in i nutid för att skapa en framtid.


Bo Widegren: se ovan.
Hisoriskt sett när "vi" ändå talar om det så har socialdemokratins ideologi och styrka. "Värdet" alltid vait att hjälpa de sämst ställda, de sämst utsatta upp till egen nivå" av välfärd. Förståelse omsorg värde och delaktighet. På så sätt har vi alltid nått den mest överlägsna styrkan så varför skall svaret tolkas vara annorlunda idag, vara av annorlunda orättvis, dominerande faschistisk, ojämlik kapitailistisk tanke övehuvudtaget.

Att se värdet hos din jämlike innebär inte att utesluta någon. Inte ens din fiende. Porten" är stark som öppen, svag när den är låst. Samla kraften genom att tala för det motsatta värdet. Försöka finna avtalet.
Sanningen är tror jag, för de som vill se det så, se en annan synvinkel brytas mot redan fasta värderingar för en en möjlig personlig värdering/åsikt/insikt kanske som så att allmänheten nyttjar privat marknad att utveckla välfärden inte minst med teknikens framsteg. Vill se välfärd utvecklas men godtar inte det enda medlet att nå denna utveckling dvs vinster i egen ficka dvs privata företagare inom välfärden.

Välfärden har intresset att underhålla stödja ge omsorg, lika värde. Vinst är då inte att anse vara det större värdet. Välfärden har samtidigt inte de större möjligheterna som privata aktörer att utveckla organisation eller medel/utrustning inom den egna välfärden. Det finns så att säga och det med rätt)
inget värde i materiellt medel mer än att se vården, underhållet av mänskligt värde fungera och utvecklas framåt. Att se förståelsen för behovet av en välfungerande sådan vård, en väl fungerande organisation för detta arbete.

Därav anledningen att monopolet av människors utbildning upphörde, fallet med den och friskolans uppkomst.



Utveckling ÄR blind, den behöver ledsagas.

Tolkningar finns, en värdering behöver dock tolkas av båda parter, brytas fram för ett avtal. Nå den större sanningen. Var är vi i denna utveckling. Vi behöver värdera, vi behöver diskussioner för att nå det gemensamma värdet. I detta fallet :Avtalet.


https://www.iei.liu.se/content/1/c4/24/38/Murray-effektivitet.pdf


Bo Widegren: Läsvärd hänvisning
Jag har röstat på sossarna i 40 år på grund av deras grundvärderingar om att alltid ha en riktning framåt om ett jämlikare och rättvisare samhälle bildat på en solidarisk grund där alla människor betraktas lika (värde?). Jag har konstaterat att partiledning och kongress tagit beslut som bryter mot dessa grundläggande socialdemokratiska värderingar när det gäller att ta hand om människors behov, lika för alla, inom våra allmännyttiga välfärdssystem skola, sjukvård och äldreomsorg
Samtidigt finner jag att i det i dagens läge är Vänsterpartiet som bäst åskådliggör denna en gång sossarnas värdegrund!
Vilket parti skall jag då rösta på inför valet 2010.
Visst är det svårt att byta parti men jag kan inte fegt fortsätta i ytterligarae fyra år och bedöva mitt samvete som jag gjorde under höger-Perssons tid!
Någon jä-a ordning och skam i kroppen måste även jag ha inför mina ideologiska ideal!


Bo Widegren: Tack för din kommentar, Bengt. Det är bara det den kompromiss som ingicks vid jobbkongreszsen är den enda möjliga om man vill bilda regering. Jag tycker att du kan läsa om avsnittet "Vi är dessutom uppbundna till privat vinstdrivande verksamhet!" i min bloggartikel.
Mvh Bo
Jag har inte fullt förtroende jag heller Bengt. Har jag haft det så har jag inte försökt debatterat på det sätt jag gör. De mer ideologiskt, de mer socildemokratiskt sanningsfulla politiker som finns törs inte lita på de lika demokratiska väljarna. Därför finner inte värdet det rätta ansiktet.


Bo Widegren: Just genom att man ingick en kompromiss där utveckligen inte stoppas men väl leds in på vägar där vi kan styra så bäddar jobbkongressen för ett regeringsinnehav. Det gäller att se verkligheten och inte försjunka i drömmar så att man kan förverkliga sin målsättning om en solidarisk välfärd men kanske på ett annat sätt.
Det är vad jag tror och hoppas Bo. Tolka verkligheten på det sätt man upplever och förstår den. Återge den till allmänheten med den insikt de begrepp och beslut den är funnen. Lova inget. Istället konkreta besked. Räds inte för att lova om ett arbete emot eller för något men lova inte resultaten i förväg. Sök att förena ett arbete mer än att tala för det skulle finnas i en fiktiv värld.

Jag känner stort förtroende för person men mindre förtroende för ideologin att nå målen)

Tack för min medverkan!


Bo Widegren: Det handlar inte om att lova utan att sätta upp en målsättning och det är absolut något bra.
Hejsan Bo!

Känner att detta inlägg delvis är riktat mot mig. (Om jag inte har misstolkat ”budskapet mellan raderna”). Självfallet ska vi hålla ihop inom partiet och ingen ska lämna skeppet. Där delar du och jag samma åsikt i frågan.


Hela den här cirkusen av ”nyliberalism” kommer från sthlm. Varför ska resten av landet rätta sig efter sthlm? På vilket sätt är ”cafe latte drickarna” på södermalm viktigare än:

lantbrukaren i skåne

jägaren i norrland

fiskare i bohuslän

Eller för den delen göteborgaren?

Det går uppenbarligen dåligt för dem uppe i sthlm. Som du så tydligt formulerade det hela: ”Finns det något mer avväpnande än när man säger att motståndaren har sannerligen rätt i detta men varför på de och de grunderna bäddar man in detta guldkorn i en så ointelligent - och anger sakskälen - lösning.”


Men istället för att använda dessa ointelligenta lösningar av nyliberalistiskt slag mot fienden. Så köper istället våra kära sthlms-sossar själva idéerna.


Ska personer som jag och Bengt rösta på sossarna bara för att vi älskar partiet? Eller ska vi rösta efter förståndet och parallellt ARBETA INOM PARTIET för att återvinna vår politik. I mina ögon går det utmärkt att rösta på (v) till nästa riksdagsval och ändå vara superaktiv inom (s). Tycker du att jag är helt ute och simmar Bo?


Anders Johansson: Det är intressant att läsa dina kommentarer. Du tänker väldigt olikt mig! ”Avsäger vi oss ansvaret ja då kan vi aldrig någonsin kalla oss socialdemokrater mera”. Håller med dig till fullo!



Bo Widegren: När jag var yngre så var jag som en säl i simmet. Men nu har jag blivit klokare och badar bara vackert om det är minst 20 grader! Därför är jag inte rätt person att i dag att uttala om du är ute och simmar. Dessutom så var jag själv V när jag simmade som mest. Fortfarande har jag hjärtat till vänster. Och jag litar på att både du och Bengt rannsakar ert hjärta inför valet. Och följer ni ert hjärta så kan jag inte annat än stödja er båda.

Jag accepterar kongressens beslut eftersom det är så demokrati fungerar. Däremot accepterar jag inte vissa i mina ögon rent stolletokiga motiveringar till dessa. Det är överspelat nu, men jag kan maila dig exempel om du vill :-)


Bo Widegren: Du har ju min mejladress. Jag vet inte vad du syftar på. Men som jurist höll jag på och vägde orden på guldvåg under ett lång arbetsliv. Efter pension så vet jag att det är viktigare att det röda hjärtat sitter på rätt ställe. Men visst förekommer det stolletokigheter i de flesta texter. Det gäller ju att vi använder dem på rätt sätt.


Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!