•  Svenska EU-väljare grundlurade. När svenska folket sa ja till att gå med i EU, fick vi garantier att arbetsrätten skulle förbli orörd. Vid konflikten följde facket bara de spelregler som då gällde på arbetsmarknaden, ett regelverk som facket och arbetsgivarna tillsammans kommit överens om. Eg-domstolens Lavaldom visar att de svenska väljarna förts bakom ljuset.
• Laval bedrev lönedumpning Företaget Laval betalade de anställda 35 kr i timmen. Lagstiftaren avsåg med utstationeringsdirektivet att arbetsvillkoren i gästlandet skulle gälla. EG-domstolen har självsvåldigt genom övertolkning av fördragets fria rörlighet ansett att direktivet endast innefattade en minimilön. Detta är en ren juristkonstruktion till förmån för arbetsgivarparten som leder till ett system med lönedumpning.
• Skadestånd p.g.a. lagvrängeri. Facket har ålagts allmänt skadestånd trots att man tillämpat samma rättsuppfattning som Sveriges Regering och Riksdag utgick från var gällande, Arbetsdomstolen lagt grund för det interimistiska avgörandet 2004 och som Generaladvokaten grundat sitt utlåtande i maj 2007 på. Idylika fall, då den bakomliggande lagstiftningen varit oklar,bör enligt svensk rättspraxis allmänt skadestånd (i detta fall enligt medbestämmandelagen) inte utdömas eller i vart fall jämkas kraftigt. ADs majoritet, av vilka flera f.ö. var med och meddelade det interimistiska beslutet, har alltså för att tillfredställa EG-domstolen varit strängare än svensk praxis. Majoriteten har för att komma fram till sin uppfattning dessutom varit tvungna att tillämpa fyra olika språkversioner av EG-avgörandet. Arbetarna i Sverige kan känna sig grovt kränkta av sådant lagvrängeri.
• Ohemula rättegångskostnader. När det gäller rättegångskostnaden är det i svensk rätt så att man kan kvitta rättegångskostnaderna när rättsläget är oklart och det finns berättigat intresse av ett rättsligt avgörande. Så är uppenbarligen läget i detta fall där både Arbetsdomstolen, Generaladvokaten, Sveriges regering och riksdag inte förstått att tolka EGrätten såsom den allsmäktiga EG-domstolen. Att kvittning inte skett i detta fall är ett utslag för svensk rätt främmande rättstillämpning.

Men denna orätt gör att vi återigen i arbetarrörelsen måste ta oss en ordentlig funderare på vad vi skall göra. Vi kan ju inte låta oss stängas in i ett system där EU ensidigt gynnar arbetsgivarna och de rika. Och där domstolar och jurister vränger lag och rätt till de besuttnas förmån. Vi måste finna en väg för hur uppror mot juristväldet bör drivas. Jurister skall vara tjänare inte herrar, ty annars går det åt skogen med sociala rättigheter, såsom kollektivavtal, strejkrätt, ja fackliga rättigheter överhuvudtaget.

Domen har väckt upprörda reaktioner:
Advokaten Peter Kindblom: Det strider mot grundläggande rättssäkerhetskrav att ålägga ett enskilt rättssubjekt, som ett fackförbund, skadeståndsskyldighet för statens fel.
Chefsjuristen Dan Holke på LO-TCO Rättsskydd: märkligt att Arbetsdomstolen talar om en klar överträdelse av EG-rätten och att facken ska betala skadestånd när det är svensk lagstiftning som fått underkänt.
Det är ett nederlag och en väldigt konstig dom, säger Byggnads ordförande Hans Tilly. Fullständigt obegripligt, säger Elektrikernas ordförande Jonas Wallin
Aftonbladet: Lavaldomen – ännu ett steg mot kaos - Byggnads hålls skadeståndsansvariga för att de tolkat rätten på samma sätt som arbetsdomstolen själv.
DN TemaOpinion - ”Lavalmålet en stor motgång” - Sex fackförbund inför AD-beslutet: Regeringens lagförslag visar vilken motgång Lavalmålet är för Europas löntagare

Byggettan: arbetarna är grundlurade

Elektrikerförbundets Jonas Wallin; Högerns Europa kastar sin mörkblå slagskugga över Sverige

LO-tidningen: Ny lag krävs efter skadeståndet

LO: Arbetsdomstolens dom i Lavalmålet väcker frågor om rättssäkerheten

Glada är naturligtvis:
Svenskt Näringsliv ser positivt på domen, som inskärper EG-rätten.
Det är märkligt att de borgerliga tidningarna i sina ledare inte kommenterat en av de viktigaste händelserna på svenska arbetsmarknad på länge. Jo Sydsvenskan har en "ledarblogg", . Men i övrigt är det märkligt tyst utom ett på webben inte publicerat ledarstick i DN av den ärkefriedmanska Peter
Wolodarski, som jublar över skadeståndet på 2,7 miljoner och alltså inte ens har klart för sig att skadeståndet är 550.000 och resten rättegångskostnader. "... utslaget innebär ändå en slags upprättelse: trakasserier av utländska byggnadsarbetare kan inte rättfärdigas med hänvisning till en diffus svensk modell."

Arbetarförakt- borgerligheten i ett nötskal
Kom ihåg detta ty här har ni den svenska borgerligheten i ett nötskal: