Olyckligt hur kompromissen genomfördes
Jodå, Damberg lyckades ro det i land genom att i stora drag acceptera regeringens linje. Man fick visst igenom något om en uppföljning om några år annars är det regeringens förslag. Men det innebar väl inga svårigheter på det principiella planet för en person som redan är granne med regeringen. Jag håller inte alls med Jan Andersson "Heder åt Mickael Damberg" för hans roll vid betygsuppgörelsen eller att han gav ett "förtroendeingivande intryck" när han förklarade uppgörelsen som Tord Oscarsson säger. Generellt kan man naturligtvis tycka att en uppgörelse om betygen är en anständighetsfråga både mot barnen och lärarna. Oavsett uppgörelsens resultat hindrar det inte att det var olyckligt det sätt på vilket kompromissen genomfördes.
Kompromiss med högerregeringen knappast valvinnare
Tord Oscarsson säger att vi förlorade valet på att kompromissa med V o MP. Vet man det? Om så är fallet så innebär det ju inte att kompromiss med högerregeringen är en valvinnare.
Dessutom visar det sig ju att det är vi som kompromissat med vår inställning som vi gick till val på av storleksordningen en femsjättedels tårta medan högerregeringen strött några smulor till oss. Man hade ju kunnat förmoda att överenskommelsen i kompromissens namn innefattade någon enda av de tankar om skolbarn och betyg som var våra för drygt månad sedan. Man har svårt att förstå uppgörelsen annat än som en både saklig och prestigemässig vinst för regeringspolitiken.
Socialdemokraternas svek mot rödgröna partners.
Att i diskussionen så helt frångå ett solidariskt uttryck för vad man tillsammans med V och MP tyckte för någon månad sedan kan inte annat än ses som ett grovt svek. Vem kan lita på en partner som lägger sig frivilligt på rygg för motståndaren istället för att tillsammans med vännerna i kraftposition förhandla om ett nytt betygssystem och åstadkomma en kompromiss som omfattar alla de sju partierna. Förtroendet för samarbete med S är vad jag förstår för lång tid underminerat.
Damberg är verkligen ingen vinnare
Sagt detta så förstår jag poängen med att försöka åstadkomma en gränsöverskridande överenskommelse om betygen så att de inte ändras med vilken konstellation som är vid makten. Men det klantiga sätt på vilket vi åstadkommit detta är synnerligen märkligt. Damberg är verkligen ingen vinnare utan kanske mer en problemslösare som måste hållas i strama tyglar så att vi blir urskiljbara mot en blå högerbakgrund.