Johanna & Co
Tidigare kommunalrådet i Karlskrona Björn Fries och oppositionsrådet i Solna Johanna Graf, . skriver i Aftonbladet apropå dagens partikongress "Frälsarstämningen runt Juholt farlig för partiet" . På S-info håller Eva-Britt Dahlström med .  Graf & Co har nu hållit på en längre tid och profilerat sig genom att tala om allt fel vi i S gör. Det har varit allt från att vi inte hållit fler extrakongresser till bristande öppenhet i ledarvalsprocessen, där även andra "toppbloggare" medverkat mer eller mindre vältaligt. Alla dessa skaffar sig plattform i AB och borgerliga media genom sin kritik av Socialdemokratin. Samtidigt som man högstämt pratar om att "upprätta medlemmarna" så ödslar man bort tiden som skulle kunna användas till politisk diskussion.

Andra surkart

 Mats Knutsson i Rapport  anknöt till Håkans besked till kongressen "Vi kommer inte att vika ner oss ..men det är ingen snabbfix ... vi skall stegvis återvinna förtroendet.." och menade att för Håkan Juholt kan de stora problemen bli en paradoxal styrka i det att han inte kan förknippas varken med Göran Persson eller Mona Sahlin. SvD har raggat upp en professor Jonas Hinnfors som skriver om Kan Juholt ena ett vilset parti? . Precis som om Socialdemokratin vore vilset eller att vi valt en partiledare som skall hålla i kartan och kompassen. Till skillnad från borgerligheten har vi alltid haft värderingarna ända ner i rötterna. Men det är skönt att fått en företrädare som har både go och förmåga att framföra vårt budskap.

Är det förbjudet att känna glädje, Johanna, Björn och Eva-Britt?
Knutsson och experter har betalt för att vara kritiska. Men vi kände alla glädje att ovissheten var över och valet verkade bra. Kände inte ni glädje? Är det förbjudet att känna glädje, Johanna, Björn och Eva-Britt? Eller varför kommer ni då med dessa larviga pekfingrar? Eller inbillar ni er att vi är så förbannat dumma att vi tror att Håkan skall fixa allt? Varje partimedlem som varit med om en valrörrelse vet naturligtvis att det bara är vi som kan fixa fram en valvinst. Men då är det faktiskt gott att ha en bra partiledare. Vi tror inte på frälsning men vill fortfarande vara glada när vi tror på framgång.  Det känns liksom mer stimulerande i partiarbetet.