Tors hammare slog till
I början av förra veckan åskade det å det gruvligaste. Sent på kvällen upplystes plötsligt datorkrypinet av blixtar och det small utanför som om världen rasade. Nu rasade inte inte ens taket på huset men jag blev jätterädd och drog genast ut alla sladdar och gick ut i köket för att med en grogg vid stearinljuset läsa en snutt i Tage Erlanders dagböcker medan åskan fortsatte att leva rövare. När ljuset efter en stund återkom var det dags att krypa till sängs medan ett stilla nattregn vätte rosorna utanför.

Röd ruta i tvn
Dagen därpå fungerade datorbredbandet medan TVn envist visade röd ruta i den serie av rutor som anger att digitalboxen är på gång så att jag skall välsignas av dumrutan med ytterligare något platt program. Efter kontakt med Telias chattsupport bröts också min internetkontakt mitt i supporten – som man numera på ren svenska kallar den rådgivning man har – och trots medverkan av den datoriserade Teliaassistenten lyckades jag inte ansluta till internet igen. Efter ytterligare några dagar avsatte jag hela dagen till att kontakta Telias telefonsupport 90200. Efter viss väntan – men inte så lång som jag förberett mig för – så kom jag fram och fick hjälp. Det visade sig att ”nätverksporten” i digitalboxen var ramponerad. Nu väntar jag bara på en ny sådan.

I tre dagar levde vi utan dator
Litet var det att leva i den kompakta dimma som kan omge oss här nära havet.  Nej,  jag bloggade inte på sena kvällen  utan gick någorlunda prydligt och la mig så att jag steg upp tidigare dagen därpå för att njuta av en morgonpromenad före frukost och tidningsläsning. Jag var onåbar på epost. När den sedan fungerar igen så har jag sett att folk tyckt att jag var oartig som dröjt med svar. Man kunde ju inte tänka sig en modern person utan epost! Fakturorna på internetbanken fick också anstå. Och när man i radioekot hänvisade mig till att gå in – om jag nu ville ha ytterligare grundinfo – på SR-hemsidan, så tillhörde jag helt plötsligt den stora skara i Sverige som inte har internetuppkoppling. Eller m.a.o. flertalet pensionärer och alla fattiga som Public Service och flertalet andra media dagligen chikanerar och utesluter med dylika hänvisningar.

och i mer än en vecka utan TV
När alltså interuppkopplingen fixats så återstår det sociala handikappet med att bara ha tidning och radio som informationskällor. När man träffar folk så tror de att man är världens kuf innan man berättar vad orsaken är till denna märkliga begränsning av ”uppkopplingen”. Men när jag tänker efter så har jag alltså under en vecka varit befriad fån TVs förytligande bildreportage och istället varit hänvisad till radions förnämliga förmåga att skildra vad som hänt på sätt att man får en klar ”syn” på vad som hänt. Det är faktisk något ganska absurt att man faktiskt genom radiolyssnande faktisk får en bättre bild av verkligheten.

Det nya är inte nödvändigt bättre
Detta gäller också datorn som kunskapskälla. Söker jag förklaring på internet så kan jag få miljoner uppslag och kanske tar det åtskillig tid innan jag har tillräcklig information. Nu är jag så lyckligt lottad att jag bakom datorn har en rekorderlig samling böcker: Svensk uppslagsbok och den ovärderliga sista upplagan av Svenska Akademiens ordlista över svenska språket. Nog kan det nya och moderna vara bra men man skall inte slänga ut det gamla förrän man konstaterat att det nya är bättre! Möjligen kan nyanserade och självständigt tänkande använda det som är bäst i den uppkomna situationen. Men det kanske är litet insnöat?