En demokratisk och politisk verklighet - guskelov!
Om vi nu återvänder till verkligheten så är det så att samtliga domare i Sverige avlönas genom politiska beslut genom justitiebudgeten. Samma gäller för de lagregler som domstolar dömer efter. Allt efter politisk diskussion i våra politiska organ, allt efter – till skillnad från professor Bisarros värld - demokratiskt fastlagda regler. Visserligen är domare oavsättliga men nog är de politiskt tillsatta och får lön genom politikers beslut (f.ö. precis som professorer), visserligen allt genom domstolsverket som lyder direkt under justitiedepartementet. Men vad är nämndemännen för särskilda skumraskfigurer. Jo, de tillsätts genom de politiska partierna i kommunen. Som jag tidigare utvecklat bl.a. på Jusektidningen hemsida Arroganta domare sågar nämdemän  , så finns det egentligen ingen rättvis möjlighet att utse nämndemän på annat sätt än genom det politiska: Hur utser man valkorporationer som har samma bredd och folkliga förankring utan att gynna eller missgynna någon samhällsgrupp? Svenska kyrkan? Svensk islamisk samling? Svenskt Näringsliv? Idrottsrörelsen? Svenska golfförbundet? Rotary? Riddarhuset? NTO? AA? Hemvärnet? Svenskt Näringsliv? Eller vad? Vilka korporationer skall man välja och få en i allo rättvis sammansättning av våra domstolar? Detta är tänkvärt för varje person som värdesätter denna rättssystemets folkliga förankring och inte ser nämndemän – liksom Mårten ”Bizarro” Schultz – som något vedervärdigt.

De verkliga Bizarro-domstolarna är de med enbart jurister
Det finns ytterligare anledning att varna för den samhällssyn som kommer till uttryck i ”Bizarro”-artikeln. Som jag sa så är andra sidan av politikens ”orenhet” att jurister skulle representera det opåverkade och kliniskt rättvisa. Det är helt enkelt inte sant. Visserligen skolas jurister att resonera ”juridiskt” men de flesta juridiska resonemang kommer slutligen till en subjektiv punkt där s.a.s. personligheten får utslaget. Jag vill inte säga att jurister till typen är speciella personligheter, men man spottar inte på salongsmattan när man påstår att endast ett mycket begränsat antal    är politiskt till vänster om folkpartiet. Men detta deklareras inte och är alltså ett okänt faktum medan nämndemännen – även om flera uttalanden visar att de inte påverkas därav – har angett sin politiska hemvist. Detta ger möjlighet till kontroll av objektiviteten, vilket inte är fallet med juristdomare. Till saken hör att de nämndemän som samtidigt tjänstgör i ett mål alltid väljs så att alla har olika politisk bakgrund. Vidare framgår av rättegångsbalken att juristdomaren först redogör för vad anses bevisat och sedan för rättsläget först därefter beslutas domslutet. Det absurda är egentligen att en rättsapparat med lekmannainflytande mindre svarar mot Bizarro-datordomstolarna än förment objektiva juristdomstolar. . Kanske ligger det något i Nobelpristagaren Harold Pinters uttalande: Jurister är människor som bedrar rätten med lagen. I så fall är det ju betryggande att juristen omges av en nämnd.