”We love Obamacare”
I USA harHögsta domtolen med 5 röster mot 4 förklarat att Obamacare är grundlagsenlig varigenom ca 30 miljoner amerikaner som stått utanför nu skall få en sjukvårdförsäkring. Republikanernas presidentkandidat Mitt Romney uppmanade väljarna att hjälpa honom att besegra president Obama , så att han kan upphäva sjukvårdsreformen på dag 1 av sin ämbetsperiod.
Republikanerna är oförbätterliga i sitt månande om de rika i samhället. Om ett antal år kommer man liksom Moderaterna, som var emot allmän rösträtt, A-kassa, sjukvårdsförsäkring, allmän pension osv vilja falskeligen ge sken av att man att man historiskt sett fört en mer juste och medborgarvänlig politik. SvT talar om Obamas största triumf  och Stor seger för Obama . PÅ radion är man mer tveksam Obamas sjukvårdsrefom laddat ämne i USA

Juristernas domslut följer i stort domarnas politiska åsikt
Det finns en vanliga människors tilltro till att jurister sitter inne med något sjätte sinne som gör att de kan nosa upp vad som är grundlagsenligt, juste, verkligen demokratiskt osv. Och denna uppfattning understryks av jurister men det är dags att avliva myten om detta. Inte heller har jurister någon slags direktlinje till en allvis gud som på något sätt kan se igenom alla politiska och själviska dimridåer. Det bästa beviset för detta är just det nämnda utslaget från USA Högsta domstol: Majoritetens 4 ledamöter hade demokratisk bakgrund medan minoritetens 4 ledamöter republikansk. Det var alltså domarnas politiska uppfattning som styrede deras votering. Den enda som stod över detta var utslagsrösten den annars konservativt ansedda domstolsordföranden. En domare av nio lät inte den egna politiska uppfattningen bestämma utgången. Man må säga vad som helst men rättssäkerhet handlar det alltså inte om.

Samma sak sker inom EU och i viss mån i Sverige
Inom EU-domstolen har man gjort det mer rafinerat eftersom skiljaktiga meningar inte tilåts. Utan domstolsledamöterna måste enas om – ibland ganska urvattnad – kompromiss. Det finns ytterligare en skillnad jämfört med USA, nämligen sättet att utse ledamöter. Där är det en erkänd sanning att republikanska presidenter utser republikaner och demokratiska presidenter demokrater. Man ser alltså den politiska kopplingen, men menar att det växelvisa maktinnehavet skall ge bredd åt domstolen. I Europa försöker man ge sken av någon slags gudomlig rättvisa, eller i var fall övermänniskorättvisa genom att svepa juristerna i mantlar och hattar som småpåvar med direktkontakt med något högre. Att det är juristernas hemliga politiska vrår som styr utslgen visar bara ett sådant som det för alla inblandade oväntade utslaget i det s.k. Vaxholmsmålet, arbetstagarintresset sattes åsido till förmån för arbetsgivar/kapitalintresset.

I praktiken en odemokratisk utväg
Denna juristifiering leder varken till mer grundlagsenliga eller från allmän demokratisk synpunkt mer välgrundade beslut eller domar. Snarare är det något ganska enkelt: juristernas politiska uppfattningar i en en gyllene svepning som skall dölja de rent subjektiva överväganden som egentligen är utslagsgivande Därför är de politiker som helst vill lämna överlämna känsliga beslut till någon slags domstol i avsaknad av demokratisk amsvar, nämligen det de själva borde bära. Till saken hör ju att politikerna utsetts i allmänna val medan domstolsledamöterna aldrig avkrävts något besked om sina hemliga bestämmandegrunder. Visst finns det jurister som strävar efter att vara rättvisa men oftast är de inre outgrundliga skälen som formar domsluten, naturligtvis inom ramen för den aktuella lagstiftningen. Där är det bättre ställt i Sverige eftersom lagstiftningen har förarbeten som begränsar domarens fantasi, medan EU-lagstiftningen helt saknar sådan utan domarna har fritt spelrum.