Kom ihåg att välfärd är en fråga om makt!
• Välfärd handlar ytterst om en mer rättvis fördelning av nyttigheterna i samhället
• Fördelning av samhällsnyttigheterna är en fråga om samhällelig makt
• Kontroll över och ägande av samhällets resurser ger bas för samhällelig makt och inflytande
• Fackföreningsrörelsens och demokratins framväxt blev avgörande för välfärdsstatens tillkomst och framväxt
• Välfärdsstaten är alltså följden av denna socialpolitiska kamp och förutsätter att makten ligger kvar hos folkflertalets institutioner.
Med utgångspunkt från det sagda kan man säga att välfärden vilar på tre pelare:


                              V ä l f ä r d e n _______________________________________________________
Socialstaten med          Systemkonkurrens           Arbetarrörelsens
minimiskydd enl             = borgarna blev rädda     fackliga och politiska
behovsprincip               kommunistrevolt             gren

För att åstadkomma välfärdsbygget omgav man kapitalet med gränser:

Detta är också en del av välfärdstaten och utan detta ramverk som är ägnat att begränsa kapitalets makt så hade välfärdsstaten inte existerat.

Välfärdsstaten är alltså ett balanserat maktförhållande
• inte bara en summa institutioner, nyttigheter och offentliga budgetspörsmål utan främst resultatet av särskilda maktförhållanden i samhället,
• den var aldrig planerad utan utvecklade sig som en kompromiss mellan folkflertalet och de ekonomiska makthavarna i en alldeles speciell historisk situation och skeende, där de ekonomiska makthavarna var rädda för revolution och därför gav med sig.

Visserligen talade Per Albin Hansson och Ernst Wigfors om Folkhemmet, men det var snarast en poetisk vision utan några mer bestämda krav och det politiska innehållet skapades under generationer.

Arbetarrörelsen ville ha socialism och det var det kampen gällde: Upp trälar uti alla stater, som hungern bojor lagt uppå. Det dånar uti rättens krater, snart skall utbrottets timma slå. Störtas skall det gamla snart i gruset. Slav stig upp för att slå dig fri. Från mörkret stiga vi mot ljuset, från intet allt vi vilja bli. Upp till kamp emot kvalen! Sista striden det är, ty Internationalen åt alla lycka bär. Men man ville inte ha någon sista strid som i Sovjet, utan kapitalägarna och andra makthavare gav med sig. Med demokratin och rösträtten skapades välfärdsstaten.

Men under 70- och 80-talen försvagades, ja rent försvann, en del av de ramverk som ovan i bilden tyglade den fria kapitalismen. Socialdemokratena var också med på detta och Europagemensaken kom att få ett regelverk som motverkade all reglering. Detta har fortskridit långt på alla områden och läget är nu det att det pågår en marknadsliberal offensiv. Detta har i sin tur fått till följd att regleringen, som är en garanti för att kunna upprätthålla välfärdsstaten, nu får allvarliga brister, ja rent av hotar att få den att rämna.

                          Dessa regelverk har försvunnit

                                   Privat Kapital

        Lagar och kollektivavtal               En offentlig sektor med
        för arbetslivet                            mindre statligt ägande

Även dessa två sista begränsningar är satta under angrepp bl.a. just genom EU-regelsystemet. Därför måste vi börja om och ånyo föra en fördelningkamp för att kunna bevara välfärdsstaten –

välfärdsstaten måste erövras på nytt!
• kamp om makt och resurser
• fördelning offentlig-privat
• fördelning arbete-kapital
• fördelning fattig-rik
• fattigdom och ökande klyftor
• Resultat ökande sociala problem, ytterst folkrevolt

Omfördelningen har de sista åren i alla västländer gått i motsatt riktning från offentligt till privat, från arbete till kapital och från fattig till rik. På den andra sidan har finanskapitalet ökat monumentalt. Därför är man ute efter nya områden att exploatera. Det är därför välfärden och den offentlaga sektorn blivit ett intressant område. Detta leder till spekulationsekonomi och är alltså den huvudsakliga grunden till finanskrisen.

Hur har då denna enorma ökning av finanskapitalet skett

Omfördelning av intäkter                           Avreglerimng av kreditskattelättnader för de rika                 kreditpolitiken och bankerna
                                      Överskott av 
                               Finanskapital
Uppbyggnad av pensionsfonder                 Avveckling av kapitalkontroll
och privata fonder

                Kris ********* Kris ********Kris

Finanskrisen har i Europa lett till en skuldkris
• Med gigantiska stödpaket tog man sig igenom den akuta finanskrisen
• Från finanskris till offentlig skuldkris (inga banker i konkurs utan folket skulle betala)
• Massiva krav på balanserade budgetar (i minst 10 medlemsländer har välfärden skurits ner)
• Angrepp mot Fackföreningsrörelsen och välfärden
• Klar kurs rätt in i en depression
• Från ekonomisk till social och politisk kris

Omfattande åtstramningar
• Löner har i minst tio EU-länder utan förhandlingar reducerats kraftigt
• Omfattande personalminskningar i offentlig sektor, särskilt i de hårdast drabbade krisländerna, även sjukvård, omsorg och skolväsende
• Stora nedskärningar av pensioner och socialt stöd
• Påtvingad utförsäljning av statligt ägd egendom, särskilt när IMF är med såsom långivare
• Det försigår med andra ord en avveckling av välfärdsstaten i de krisdrabbade länderna i Europa

EU-institutionerna medverkar till krisen utveckling mot depression
• Bryssel vill ha budgetkontroll och placerar t.o.m. kontrollanter i förvaltningar i krisländerna
• Europluspakten avser att kontrollera löneutvecklingen
• En Sexpakt för ekonomisk styrning
• Finanspakten – Förbud mot keynesianismen genom lagbestämmelser
• Finanskapitalens makt institutionaliseras
• Det mesta har stötts av Socialdemokratin och även LO

För första gången har EU-facket gått emot EUs regler och motsatt sig Finanspakten. Huruvida svenska LO är för eller emot är osäkert. Och Socialdemokraterna  har biträtt densamma på vissa villkor att Sverige inte skulle drabbas. Däremot har någon fördjupad debatt om finanspakten inte förts. Den borde inte stöttas av någon som kallar sig vänster.

”EU är på kollisionskurs med ett socialt Europa ... Detta är inte en pakt för en fri konkurrens. Det är en pervers pakt för att reducera levnadsstandard, ge ökad ojämlikhet, större inkomstklyftor och mer låglönearbete” (John Monks generalsekreterare i Europafacket om EU-kommissionens direktiv om fri konkurrens).

Europas sociala modell
• Europas sociala modell är åsidosatt
• Dramatiskt svek mot välfärdstaten
• Ingen reglering av finansmarknaderna bara ytterligare privatisering
• Tariffavtal beslutas genom regeringsdekret
• Fackrörelsen är neutraliserad och kan inte stå emot
• Åtstramningspolitiken slår fel och leder till depression

Vi åser alltså stillasittande hur misären växer bland vanligt folk, nedrivning av välfärdsstaten och effektiv nedkämpning av fackets inflytande.

Välfärdsstatens framtid
Mario Draghi, chef för europeiska centralbanken ESB: ”Den klassiska europeiska välfärdsmodellen, där stor vikt läggs vid på arbetstrygghet och välfärd är en saga blott”. Han helt enkelt dödförklarar välfärdsmodellen.

                                        FINANSPOLITISK 
             V ä l f                      KRIS                      ä r d e n ______________________KRIS_________________________________
Socialstaten med            Systemkonkurrens             Arbetarrörelsens
minimiskydd enl              förekommer ej                   fackliga och politiska
behovsprincip                                                       gren

För välfärdens tre pelare som nämndes i inledningen är läget förändrat. Det förekommer inget direkt systemhot, som tvingar kapitalisterna till eftergifter. Nu hänger alltså Välfärdsstatens vara på om den fackliga kampen kan bli framgångsrik.
Dessutom har välfärden fått en belastning ovanifrån, nämligen finanspolitisk kris, som riskerar att helt bryta samman välfärdsstaten.

Vad är då läget i dag?
• Maktförhållandena som gjorde det möjligt att vinna framgång i kampen för en välfärdsstat är dramatiskt förändrade
• Kampen om välfärd och demokrati skärps
• Finanskapitalens/nyliberalernas mål är att avskaffa välfärdsstaten och nedkämpa fackföreningsrörelsen
• Vänstern är i politisk och ideologisk kris
• Fackrörelsen bör politiseras
• Motstånd och breda folkliga lösningar måste skapas

Vad gör vi i dag för välfärdsstaten?
• Utreder och analyserar utvecklingen
• Utvecklar politisk program, informerar, folkbildar, mobiliserar
• Arrangerar årliga välfärdskonferenser
• Är starkt politiskt, men partipolitiskt oavhängig
• Bekämpar komersialisering, såsom vinst i välfärden
• Offensiv mot New Public Management
• Styrkeförhållandena måste ändras – men kampen blir hård

                Men vi tar kampen!

Upptecknat av blogginnehavaren med epostadress se kontakt under fotot