Vem är dagens politik till för?
Lawen Mohtadi skriver på DNkultur Snart kommer dagens medelklass att få magont på allvar. Hon frågar: Vem är dagens politik till för? När även medelklassen börjar känna av det systemskifte som nedmonteringen av det gemensamma innebär, när människor får några hundra kronor mer i månaden mot att vinstintresse styr varenda aspekt av samhälleliga relationer, när ett liv som kund ska skapa mening, syfte och sammanhang kan man undra: Vem vill ha den här politiken? Mohtadi är inspirerad av Katrin Kielos krönika i i Aftonbladet Revorna syns först från Andres källare.

Solidaritet något enastående om den tillämpas!
Lawen Mohtadi utecklar: Men det gåtfulla i det här är inte högern utan vänstern. Att vänstern inte vill vara vänster är en av de märkligaste sakerna i vår tid. Vänstern sitter på en enastående uppfinning som är svår att överträffa. Det är solidaritet. Att försöka förstå varför socialdemokratin inte formulerar en politik för välfärd, höjda skatter och allas lika värde är nästan omöjligt. Överallt i samhället finns en vilja till förändring. Överallt syns och hörs detta. Förutom i politiken.

Otryggheten skapar behov även i medelklassen för bra utbildning och kultur, god sjukvård och omsorg
Socialdemokrater tror att de ska stöta bort väljare om de inte agerar utifrån idén att egenintresset styr allt, trots att det uppenbarligen finns en stor del av befolkningen som hellre ser en gemensam välfärd än 800 kronor mer i plånboken varje månad. Dessutom: snart måste man fråga sig vems egenintresse det handlar om. När otryggheten och oron inför framtiden sipprar in i stora delar av medelklassen kommer det inte ligga i deras intresse att sakna rörlighet, utbildning, bra bostäder och självklar tillgång till kultur. Det är i detta sammanhang intressant att en överväldigande majoritet av väljarkåren vill att vinster skall gå tillbaka till skol- och omsorgsverksamhet. Man kan också fråga sig vad motiven var till den omskrivna kompromissen kring vinster i välfärden som beslutades på kongressen.

Resultatet av triangulering och trängsel i mitten blir att populism ökar
Det blir följder av att alternativen blir otydliga, när det gäller de största politiska konkurrenterna. Det är nämligen andra grupperingar som inte är otydliga utan mer raka i sina budskap. Vad som händer när högern och vänstern trängs på mitten är – enligt statsvetare och experter på högerextremism – att populistiska rörelser vinner mark. Hotet mot demokratin i dagens Europa kommer från högernationalismen. Att socialdemokratin i detta läge inte förstår att deras kärnvärden – visionen om jämlikhet, människovärde och social sammanhållning – behövs mer än någonsin är djupt oroväckande. Snart måste de börja se. Exemplen är många från våra egna Sverigedemokraters ökning i opinionen, Norges nya regering med bl.a. främlingsfientlig finans- och justitieminister till Ungerns Fidesz i svarta partiuniformer och nazistiska Jobbik samt Greklands Gyllene Gryning.