Som jurist kan jag inte förstå annat än att de höga juristerna pratar i nattmössan eftersom den lagstiftning som kommer att tillämpas inte gärna kan anses brista i lagenlighet eftersom den beslutats helt korrekt av Riksdagen 2011.
Så här är det.
Den s.k. brytpunkten regleras i Inkomstskattelag (1999:1229), 65 kap 5 §. Denna paragraf har erhållit sin lydelse genom lag (2011:1256) som trädde i kraft den 1 januari 2012. Visserligen utfärdades den 28 november 2013 en ny lag 2013:960 med förhöjning av brytpunkten tänkt att träda i kraft den 1 januari 2014. Denna senaste SFS kommer att återkallas i denna del och bestämmelsens formulering bestå i sin lydelse från 2011. Den gällande lagbestämmelsen om lägre brytpunkt från 2011 kan rimligen inte ifrågasättas. Det som i övrigt finns är alltså ett förslag från regeringen om höjd brytpunkt. Om nu detta förslag inte gått igenom, så har jag som jurist svårt att förstå hur detta kan få någon som helst betydelse och detta oavsett hur regeringsförslaget förlorat i Riksdagen.
”Ledande anonyma jurister” försöker stödja Högerregeringen
Enligt en artikel av Martin Delin i DN kommer nu enligt ”ledande jurister” i Sverige frågan gå till domstol. En anonym av ”landets ledande förvaltningsjurister” citeras ”En skattebetalare som fått högre skatt än vad regeringen föreslog skulle kunna hävda att skatten grundas på en lag som inte skapats på rätt sätt, och att den därför inte ska tillämpas”. Andra anonyma ”högt uppsatta uppsatta jurister” bekräftar för DN att riksdagsbeslutet fortfarande kan rivas upp. Både SvD och Privata Affärer hänger naturligtvis på DN-artikeln. Självklart tackar Moderaternas stödtrupper i Skattebatalarnas förening för stödet och tänker driva fram en anmälan.
Professor och hovrättspresident vågar stå för sin åsikt
En professor Elenor Kristoffersson i skatterätt vid Örebro universitet, som mest intresserat sig för mervärdesskatt och extraknäckt som rådgivare till näringslivet påstås ha granskat saken för DNs räkning. Hon säger att vid överklagat skattebeslut är domstol skyldig att pröva detta. För säkerhets skull vill hon inte uttala sig om utgången av en sådan ptövning! Detta hindrar henne inte att måla upp perspektivet av ”väldigt många processer och överklaganden” och ett ”stökigt rättsläge”. En rad anonyma jurister hänger på – enligt DN – och menar att ”utgången skulle vara mycket osäker”. Även Svea hovrätts president Fredrik Wersäll pratar för att domstol skall kunna ”pröva lagenligheten”.Detta var den den ståtliga skaran ”ledande” eller ”högt uppsatta” jurister som flertalet bakom anonymitetens mask pratat med DN. Den enda som håller huvudet kallt var Skatteverkets jurist Sofia Malmring, som säger att verket ”har fullt förtroende för den demokratiska processen”. Det är visserligen intetsägande, men befriande rättframt vid jämförelse med den anonyma skaran.
Peter Johansson har också skrivit om detta
