Brexit. Karrada. Nice.Och sen?

Sveriges Radios Konflikt – tillsammans med God morgon, världen!och Medierna - suveränt intressanta program hade i dag rubriceringen ovan. Om tiden, som ger möjlighet att tänka efter och förstå. Konflikt återvänder till några av sommarens stora nyhetshändelser för att se om de ter sig annorlunda när strålkastarljuset slocknat. - Vi börjar programmet på strandpromenaden La Promenade des Anglais i Nice, där 84 människor dödades den 14 juli. Konflikts Anja Sahlberg åkte dit och fann en stad med stora historiska motsättningar, som förstärkts efter terrordådet. - Den brittiska Labourpolitikern och parlaments-ledamoten Jo Cox dödades i sin valkrets i Yorkshire i norra England när hon var på väg till ett kampanjmöte för Remain-sidan av EU-omröstningen i juni. Konflikts Ivar Ekman åkte till staden Batley, där meningarna om vad som låg bakom mordet går isär.- Iraks huvudstad Bagdad skulle kunna kallas "terrorismens huvudstad". På ingen annan plats i världen har det exploderat fler bomber än i distriktet Karrada det senaste decenniet. Men när en lastbil med hundratals kilo sprängmedel exploderade i juli blev förödelsen värre än någonsin tidigare. Runt300 människor dödades och skadades i attentatet. Konflikts Duraid al-Khamisi ringde upp konsertpianisten och Rana Jasem, som bor i Karrada. - Vi försöker smälta det vi hört i ett studiosamtal med författaren Göran Rosenberg och poeten Daniel Boyacioglu.

Kollektiv, kulturell och ideologisk motståndskamp!

Studiosamtalet utmynnade i uppmaningen att vi alla borde reflektera över dessa våldsdåd och utmynna i – så som jag fattade det – en kollektiv,kulturell och ideologisk motståndskamp. Jag har funderat litet över detta. Innebär det kanske att vi bör säga emot inte bara Mari Le Pen och Jimmie Åkesson utan även grannar, arbetskamrater och vänner som pratar om invandrare på ett fientligt sätt?  Innebär det kanske att vi skall protestera när religiösa predikanter, präster, imamer, rabbiner och skriftlärde predikar hat och nedvärderar andra p.g.a. religion, etnisk tillhörighet eller läggning?  Och när politiker, journalister eller vänner gör detsamma? Kanske borde vi rent av göra en extra ansträngning att ge alla dessa krigsdrabbade en fristad?

Men omfattar motståndskampen inte också jämlikhet?  

Ofta är det enkelt att mentalt uttala stora ord om Mänskliga Rättigheter, likhet inför lagen och värderingar i samhället. Men omfattar det inte också en kamp för en bättre fördelning av resurserna i samhället? Har vi kanske också ansvar för att självmordsbombare eller andra våldsverkare ofta tycks komma från eftersatta förorter, där arbetslöshet och kriminalitet varvas med fattigdom, bristande skolundervisning och arbetslöshet? Borde det vara ett primärt krav på våra politiker att undanröja social misär?

Har den groteskt orättvisa fördelningen av tillgångar möjligen något med orsaken till våld att göra?

Världens 85 rikaste personer  har mer pengar än jordens fattigaste hälft, 3,5 miljarder människor . Samtidigt lever en miljard människor på mindre än tio kronor om dagen. De 80 rikaste personerna i världen har under dessa fem år fördubblat sina inkomster . Deras samlade förmögenhet är nu störreän hela den fattigare halvan av jordens befolkning . Thomas Piketty  har också varnat för att vi är på väg tillbaka mot 1800-talets nivåer av ekonomisk ojämlikhet och föreslagit en global och progressiv förmögenhetsskatt. Kajsa Ekis Ekman summerar bra i ETC  Vi har aldrig varit rikare ändå växer fattigdomen. Borde vi kanske rent av beskatta rika mer för att få medel att bygga upp välfärden för alla? Borde vi kanske tala klarspråk med de nyliberala borgarna att de egentligen förstör samhället med sin rikemanspolitik?