Politiker mer rädda för spöken än faktiska faror Klimatkrisen hotar människors säkerhet både på nationell och global nivå. Antalet bränder och andra naturkatastrofer väntas bli ännu fler och mer omfattande. Bränderna i Australien är ett högaktuellt exempel på extrema händelser vi kan förvänta oss fler av om vi inte lyckas begränsa den globala upphettningen.

I FN pratar man om att klimatförändringar är en mycket starkt bidragande orsak till fattigdom och till att konflikter riskerar att eskalera till krig. I den nationella säkerhetsstrategin från 2017, som är tänkt att gälla de närmaste fem åren, skriver regeringen att ”Klimatförändringarna är ett allvarligt och växande hot mot den globala säkerheten (…) På inget annat område är behovet av förebyggande större och mer uppenbart.”

Klimatförändringarna är också en fråga som engagerar och oroar svenskarna allt mer. Två av tre svenskar är mycket oroade över klimat och miljö, enligt 2018 års SOM-undersökning.

Varför satsar politikerna på kanoner, flyg och ubåtar, när klimatkrisen, cyberangrepp och terroristangrepp är troligaste säkerhetsrisker?

Frågan i rubriken är som man säger en bra fråga!

Regeringen konstaterar i nationella säkerhetsstrategin att ”ett enskilt militärt väpnat angrepp direkt mot Sverige är fortsatt osannolikt.”

Trots detta investeras det fem gånger så mycket i att hantera detta osannolika hot än i att lösa klimatkrisen som är både sannolik och akut. I statsbudgeten 2020 får det militära nästan 60 miljarder och krisberedskapen 12 miljarder.  Och den sistnämnda posten är enligt Isabella Lövin den största klimatsatsningen någonsin och ett välbehövligt tillskott till ett utgiftsområde som länge varit underfinansierat.

Dessutom så vill KD och M, som satt i en regering som la hela försvaret i malpåse, ha ytterligare 9 miljarder årligen i ökad försvarskostnad och L vill införa civilplikt.

Men vad är det då enligt säkerhetspolisen som är de största hoten?  Jo det är - förutom terroristhandlingar -  cyberkampanjer och spionage från bl.a. Ryssland, Kina och Iran, dvs flyktingspionage, industrispionage och påverkanskampanjer.

Man kan sammanfatta vi behöver försvara oss mot cyberattacker, cyberspionage, påverkanskampanjer och terroristdåd samt de säkerhetsrisker som orsakas av klimat-  och naturkatastrofer.

OCH VAD HJÄLPER DÅ KANONER, UBÅTAR, YTTERLIGARE 2 REGEMENTEN, STRIDSVAGNAR,   OSV??? 

På något sätt är jag på en helt annan planet än Peter Hultqvist, Michael Byden, Ebba Busch Thor och det borgerliga gänget, ja hela försvarsberedningen, ja t.o.m. en majoritet av riksdagsledamöterna.  Det är som om man inte ser att det brinner i Australien och glömt att det brann i Sverige.  Det är som om man inte kommer ihåg vad IS är för något och hur de skar halsen av folk och sprängde världskulturminnen.  Istället sysslar  man med spöken och hotar med Putin istället för att undersöka vad ”trollfabrikerna” åstadkommer vid val och hur flyktingar utsätts för spionage och utpressning.

   Foto: Ronnie Hammar/Försvarsmakten  

Är det dags att vakna upp och se dagens faror?  Är vi Socialdemokrater kanske i behov en fredspolitik av aktuellt, helt nytt slag slag?

Den försvarspolitik som partiet för närvarande bedriver med utbyggnad av försvaret, omfattande investeringar i försvarsmaterial och närmande till NATO är destruktiv och i grunden falsk.  Destruktiv då rustning är en förberedelse för krig och faktiskt ökar krigsrisken. I grunden falsk då den motiverats av att Putin skulle ha onda avsikter mot Sverige. Även om det var fel av Putin att lägga beslag på Krim så var det ganska naturligt att inte vilja ha det blivande NATO-landet Ukraina som hyresvärd för en av Sovjets största marinbaser. Vår nuvarande försvarspolitik bygger också upp det försvarsindustriella komplexet, som gett Sverige omfattande badwill såsom fredsnation och binder omfattande ekonomiska tillgångar som skulle bättre användas i välfärden och för åtgärder förebyggande av klimatkrisen.

Den amerikanske försvarsministern Mark Esper mötte försvarsminister Peter Hultqvist och den finske försvarsministern Antti Kaikkonen i Washington. Foto: Toni Eriksson/Regeringskansliet

Socialdemokratiska Partiet bör genomföra en omfattande medlemsdiskussion om hur försvaret skall moderniseras till dels en mindre insatsstyrka mot terrorister och ett utbyggt cyberförsvar dels ock en freds- och katastrofstyrka. Dessutom bör diskussionen omfatta lämpliga industriomvandlingar för att bevara den stora industriella kapaciteten och tekniska kunnandet som bör inriktas på civil produktion, särskilt klimatinnovationer. En sådan omändring av försvarspolitiken skulle möta reella risker i Sverige såsom terrordåd, cyberattacker, nationella katastrofer, svåra klimat- och miljöomvandlingar. De välfärdstillskott som därigenom blir möjliga skulle också vara bästa försvaret av demokratin.  Man skulle alltså lämna orealistiska spökbilder med drag av Putin och syssla med verkligheten. Detta är en gigantisk omställning och en utmaning för partiet som därmed i enlighet med sin historia skulle bidra till en säkrad världsfred.